En ekonomisk förening är en slags företagsform som saknar eget vinstsyfte, men som har till ändamål att främja dess medlemmars ekonomiska intressen. Medlemmarna i en ekonomisk förening skall delta i föreningen som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att använda föreningens tjänster eller på annat liknande sätt. En ekonomisk förening blir, genom registrering, en juridisk person och kan därmed förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstol. Det krävs dock att medlemmarna deltar i föreningen; detta är det så kallade kooperativa kriteriet. Om medlemmarnas ekonomiska intressen främjas på annat sätt än genom medlemmarnas deltagande så blir föreningen ingen juridisk person, i alla fall inte enligt lagen om ekonomiska föreningar. Ansökan om registrering görs hos Bolagsverket och måste göras inom sex månader från den tid då beslutet om att bilda förening togs.
Det finns ett antal andra kriterier som måste vara uppfyllda för att en ekonomisk förening skall anses vara bildad. Föreningen måste bestå av minst tre medlemmar. Dessa medlemmar väljer, vid föreningsstämman, en styrelse och en revisor. Det måste finnas minst en revisor i föreningen. Vad gäller styrelsen, så ställs det ett krav på minst tre styrelseledamöter. Hur länge en styrelseledamot får sitta vid sin post bestäms av föreningens stadgar. Det är medlemmarna som har till uppgift att anta stadgar och ur den skall bland annat följande framgå:
1. föreningens namn,
2. ort i Sverige där föreningen skall ha sitt säte,
3. syftet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. vilken insats varje medlem skall bidra med till föreningen,
5. uppgifter om antalet styrelseledamöter, antalet revisorer och deras mandatperiod samt
6. grunderna för hur föreningens vinst skall fördelas.
Vad gäller föreningens medlemmar, stadgar lagen att ingen får nekas tillträde till föreningen; ekonomiska föreningar skall vara öppna för alla. Detta kan däremot vara svårt att upprätthålla i praktiken, om föreningen avser att bedriva en viss typ av verksamhet. Därför finns det möjlighet till undantag från denna öppenhetsprincip. Om föreningens verksamhet exempelvis riktar sig till jordbrukare, kan tillträde nekas de som inte har detta yrke.
Huvudregeln vad avser föreningens förpliktelser är att det råder personlig ansvarsfrihet. Varken medlemmarna eller styrelseledamöterna svarar således för föreningens förpliktelser. Istället är det med föreningens egna tillgångar som till exempel skulderna ska betalas. En ekonomisk förenings tillgångar består till största delen av insatser och avgifter som har förfallit till betalning. Även om huvudregeln är att det råder personlig ansvarsfrihet, finns det undantag. Bland annat görs undantag för det fall en styrelseledamot underlåter att agera trots att han eller hon hade en skyldighet att göra detta.
Beslutstagandet i den ekonomiska föreningen sker genom föreningsstämman. Utgångspunkten är att varje medlem har en röst, men det är möjligt att frångå detta genom bestämmelser i föreningsstadgan. Det är också möjligt att frånta någon rösträtt, men det krävs en rimlig grund; till exempel att medlemmen inte har betalat in sin insats.
Det skall hållas en ordinarie föreningsstämma senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Vid denna skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen och det skall bland annat tas ställning till föreningens balans- och resultaträkning. Om styrelsen finner att det finns behov av ytterligare stämmor, kan den kalla till så kallade extra föreningsstämmor.