När man skall starta ett eget företag gäller det att ha ett begrepp om i vilken form man vill driva företaget. Det finns nämligen att antal olika alternativ för den som skall starta ett företag. Det kan drivas som ett handelsbolag, ett enkelt bolag, en förening, ett aktiebolag, som enskild näringsidkare m.m. I denna artikel skall vi belysa några av de elementära skillnaderna mellan handelsbolag och aktiebolag. Det är omöjligt att i en relativt kort artikel redogöra för alla skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag så här skall endast några av dessa skillnader behandlas.
Grundläggande regler gällande handelsbolagets bildande och inbördes förhållanden
Handelsbolag är en bolagsform som är till för affärsverksamhet. Handelsbolaget uppkommer genom att det registreras i handelsregistret. Dock förutsätts att det dessutom föreligger ett avtal mellan delägarna, att delägarna har ett gemensamt syfte med bolaget samt att delägarna dessutom är förpliktigade att verka för detta syfte. Delägarna i ett handelsbolag har stora valfriheter gällande deras inbördes förhållanden. De regler som uppställs i lag är främst aktuella i de fall då en avtalsregel saknas. Enligt huvudregeln, som dock kan åsidosättas genom avtal, skall delägarna ha lika stor rätt att vara delaktiga i förvaltningen av bolaget. Vidare förutsätts att alla delägare har rätt att företräda bolaget utåt. Delägarna är vidare skyldiga att visa lojalitet gentemot varandra och den delägare som brister i detta avseende kan drabbas av skadeståndsansvar.
Förhållande till utomstående och handelsbolagets upphörande
Vidare bör uppmärksammas ansvarsfördelningen i ett handelsbolag. Det är nämligen så att alla delägare svarar solidariskt för handelsbolagets skulder. Att delägarna svarar solidariskt innebär att den som innehar en fordran kan utkräva den av vilken som helst av bolagsmännen. Denna regel kan inte åsidosättas, om man inte avser att istället driva ett kommanditbolag. Vidare kan påpekas att om inget annat har avtalats har delägarna lika stor rätt att ta del av bolagets vinst. Enligt huvudregeln förutsätts övriga delägares samtycke för att en ny delägare skall kunna gå med i handelsbolaget. Ett bolagsavtal som gäller på bestämd tid skall i regel upphöra då den tiden löper ut och kan i princip inte sägas upp innan dess. Gäller bolagsavtalet istället tillsvidare har alla bolagsmän när som helst rätt att säga upp bolagsavtalet. Enligt huvudregeln skall bolaget i sådana fall träda i likvidation. Vidare kan bolaget likvideras på en delägares begäran eller om någon delägare har väsentligen åsidosatt sina förpliktelser.
Grundläggande regler gällande aktiebolagets bildande och inbördes förhållande
När det gäller aktiebolag finns betydligt mycket mer lagstiftning och den är i regel tvingande vilket innebär att det inte går att åsidosätta lagreglerna. När ett aktiebolag skall bildas skall först en stiftelseurkund upprättas. Stiftelseurkunden fungerar som ett slags första grundläggande avtalsdokument. Vidare reglerar stiftelseurkunden bland annat hur mycket aktier som skall finnas och hur mycket som skall betalas för dessa aktier. Efter upprättandet av stiftelseurkunden tecknas och betalas aktierna av stiftarna, vilka blir aktiebolagets första ägare. Stiftarna skall sedan underteckna stiftelseurkunden som skickas till Bolagsverket, som skall pröva om bildandet har gått rätt till och sedan registrera aktiebolaget. Vidare krävs att ett aktiebolag har en bolagsordning. I lagen uppställs ett antal krav som måste uppfyllas gällande dess innehåll. Det handlar om information, om till exempel bolagets firma, vart styrelsen skall ha sitt säte, vad bolaget skall ha för verksamhet, hur stort aktiekapitalet skall vara osv. De inbördes förhållandena i ett aktiebolag präglas av ett hierarkiskt synsätt. Som högsta bolagsorgan finns bolagsstämman, vilken består av alla aktieägare gemensamt. Bolagsstämman fattar beslut i omvälvande frågor som utdelning av vinst och ändring av bolagsordningen. Under bolagsstämman agerar styrelsen som har ansvar för bolagets verksamhet och kontroll av bolagets ekonomi. Under styrelsen agerar vidare VD som har ansvar för den löpande förvaltningen. Vidare präglas förhållandena inom bolaget av vissa principer. Bland annat skall alla aktier behandlas lika, om det inte finns andra föreskrifter i bolagsordningen, och samtliga bolagsorgan är förbjudna att besluta om en otillbörlig åtgärd till nytta för en aktieägare eller någon annan, om det sker på bolagets eller någon aktieägares bekostnad.
Förhållande till utomstående och aktiebolagets upphörande
Ett aktiebolag företräds utåt av styrelsen, VD och eventuellt särskilda firmatecknare. En särskild firmatecknare är någon som har fått en fullmakt att företräda bolaget. Dock kan bolagsstämman inte företräda bolaget. Ett aktiebolag kan upphöra genom beslut på bolagsstämman eller genom beslut av Bolagsverket efter en viss tids inaktivitet. Vidare kan bolaget avvecklas på grund av att en tidsbegränsning anges i bolagsordningen, på grund av att majoritetsägarna eller en majoritetsägare missbrukar sin ställning eller vid konkurs. En annan grund för tvångsavveckling kan vara att bolaget lider av kapitalbrist. Detta är fallet då bolagets eget kapital inte täcker hälften av bolagets aktiekapital.