Arbetstidsfrågor har debatterats flitigt i många år. Diskussionen har främst rört generella arbetstidsförkortningar och flexibla arbetstidsregler. Det förekommer även kollektivavtal som frångår den traditionella synen på arbetstidsreglering. Arbetstidslagstiftningen är dessutom utformad på ett sätt som innebär att den i vissa fall går att frångå genom överenskommelse, även kallat semidisposivitet.
I arbetstidslagstiftningen görs vissa undantag för vissa specifika kategorier av arbetstagare. Undantaget omfattar bland annat företagsledare och personer som bedriver hemarbete. I arbetstidslagstiftningen förekommer vissa centrala begrepp som är viktiga för förståelsen av regleringens betydelse. Dessa begrepp är ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid. Ordinarie arbetstid får högst uppgå till 40 timmar per vecka. Vid behov finns det möjlighet att istället beräkna ordinarie arbetstid över en fyraveckorsperiod. Den ordinarie genomsnittliga arbetstiden under fyraveckorsperioden får i sådant fall inte överstiga 40 timmar per vecka. Det finns alltså ett visst utrymme att tillgodose tillfälliga arbetsanhopningar, utan att avvika från arbetstidslagstiftningen. Med jourtid avses tid när arbetstagaren inte arbetar, men står till arbetsgivarens förfogande beredd att hoppa in och arbeta. Jourtiden får inte överstiga 48 timmar beräknat över en fyraveckorsperiod eller 50 timmar beräknat över en kalendermånad.
Med övertid menas sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid. Arbetstidslagstiftningen innehåller ingen uttrycklig bestämmelse om arbetstagares skyldighet att på en arbetsgivares begäran arbeta övertid. Det finns heller ingen uttrycklig reglering avseende rätten till ersättning för arbetad övertid. Lagen reglerar däremot hur mycket övertid som är tillåtet. Vid särskilt behov kan övertid tas ut med 50 timmar under en kalendermånad. Tillåtligheten är dock begränsad till högst 200 timmar under ett kalenderår.
För att begränsa möjligheten för arbetsgivaren att använda deltidsanställda som en slags arbetskraftsreserv finns det reglering angående rätten att ta ut mertid. Regleringen är snarlik den som gäller beträffande övertid och definieras som sådan arbetstid som går utöver den deltidsanställdes ordinarie arbetstid och jourtid.
Vidare finns det bestämmelser som anger hur långt i förväg en arbetsgivare måste underrätta en arbetstagare för det fall att arbetsgivaren avser att förändra en arbetstagares arbetstid avseende tidens förläggning på dygnet. Detta skall göras minst två veckor innan förändringen träder i kraft.
Som ovan angivits kan arbetstidsregleringen frångås genom kollektivavtal och i vissa fall genom dispens från arbetsmiljöverket. Detta innebär att lagstiftningen är dispositiv. Arbetsmiljöverket är vidare den myndighet som utövar tillsyn och har därför rätt att begära ut de handlingar och upplysningar som behövs för att utöva sin tillsyn. Arbetsmiljöverket har även rätt att i kontrollsyfte besöka arbetsplatser.
Arbetsmiljöverket är vidare behörigt att utfärda förelägganden, förbud och föreskrifter. För det fall att en arbetsgivare skulle bryta mot dessa kan denne bli skyldig att betala vite, vilket kan liknas vid en slags avgift som aktualiseras för det fall att ett föreläggande, förbud eller föreskrift inte efterföljs. Vidare kan så kallade övertidsavgifter drabba den arbetsgivare som bryter mot reglerna utan att ha stöd i kollektivavtal eller fått dispens av arbetsmiljöverket.