Vilka är obegränsat skattskyldiga?


Personer delas vid beskattningen in i två kategorier, personer som är obegränsat skattskyldiga och personer som är begränsat skattskyldiga. Effekterna av dessa två skiljer sig i hög grad, är man obegränsat skattskyldig i Sverige ska man betala svensk skatt på alla inkomster man har oavsett var i världen dessa har intjänats. Är man istället begränsat skattskyldig betalar man bara skatt på vissa inkomster som är starkt knutna till Sverige som nation, t.ex. inkomster från uthyrning av fastigheter i Sverige eller inkomst av anställning i Sverige.

I lagen finns till att börja med regler kring vilka fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga. Sverige tillämpar främst domicilprincipen vilket betyder att de som är bosatta i Sverige är obegränsat skattskyldiga. Sverige tillämpar dock en ovanligt vid domicilprincip, som gör att en person kan anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige även om personen inte är bosatt här. Även personer som stadigvarande vistas i Sverige eller som har en väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare varit bosatta i landet är alltså obegränsat skattskyldiga i Sverige.

Att vara "bosatt" innebär, i skatterättens mening, att man i praktiken är bosatt i landet. Till kategorin bosatta hör i princip alla de som tillbringar sin dygnsvila här och de som är folkbokförda i Sverige. Folkbokföringsorten är inte direkt avgörande på så sätt att man per automatik anses bosatt där man är folkbokförd, men folkbokföringsorten är naturligtvis en viktig indikator när man gör den skatterättsliga bedömningen av personens bosättningsord. Även om man inte är med i folkbokföringsregistret kan man anses vara bosatt här om man rent faktiskt bor i landet under en längre tid. I slutsats kan sägas att det är de reella förhållandena som är avgörande.

Begreppet "stadigvarande vistas" är inte helt lätt att bedöma, då det inte uttalats av lagstiftaren hur länge man behöver vistas i landet för att det ska anses röra sig om en stadigvarande vistelse. Lyckligtvis har det i praxis fastslagits att det krävs att dygnsvilan sker i Sverige för att man ska kunna tala om en stadigvarande vistelse. Detta innebär att man får sin huvudsakliga och regelbundna sömn här i landet. Vad gäller tiden är den utbredda uppfattningen att en vistelse som understiger sex månader inte kan anses vara stadigvarande. Vidare är det viktigt att vistelsen är sammanhängande, men tillfälliga avbrott hindrar inte att man anses stadigvarande vistas i landet. Även här har det i praxis fastslagits att sover man tre av sju nätter per vecka i Sverige och övriga utomlands är dessa övriga nätter endast att se som tillfälliga avbrott.

Bedömningen av huruvida en person har en "väsentlig anknytning till Sverige" görs med hänsyn till en mängd kriterier. De personer som kan bedömas ha en sådan anknytning är förstås de som lämnat landet och därför inte längre är varken bosatta här eller stadigvarande vistas här. Bedömningen av huruvida man kan anses ha en sådan väsentlig anknytning utgår från en mängd kriterier varefter en helhetsbedömning görs, så här kommer endast nämnas de som anses särskilt viktiga. Att ha en permanentbostad i Sverige kan i sig självt göra att man anses ha en väsentlig anknytning hit, varför man om man vill bli begränsat skattskyldig i princip alltid måste sälja en sådan bostad vid sin utlandsflytt. Hur länge man varit bosatt i Sverige, om man driver näringsverksamhet här och om man har sin familj i landet är också viktiga faktorer. Slutligen finns en regel, allmänt kallad femårsregeln, som betyder att den skattskyldige i fem år efter att han flyttat måste visa att han inte har väsentlig anknytning till Sverige. Bevisbördan ligger alltså i fem år på den som flyttat och inte på Skatteverket. Efter fem år gäller omvänd bevisbörda där Skatteverket måste visa att det finns en väsentlig anknytning.

Bläddra bland juridiska artiklar