Att ha skydd för ett varumärke innebär att man har ensamrätt till varumärket. Ingen annan får alltså, utan tillstånd, använda varumärket eller ett annat varumärke som är alltför likt i sin affärsverksamhet. Ifall någon olovligen använder varumärket, gör den sig skyldig till varumärkesintrång.
Vid bedömningen av ifall varumärkesintrång faktiskt föreligger är det vissa olika aspekter som tas hänsyn till. Man undersöker ifall de aktuella varumärkena är förväxlingsbara. För det första bedömer man hur pass stor den så kallade märkeslikheten är; alltså hur lika de respektive varumärkena är varandra. Är varumärkena identiska, så anser man självfallet att märkeslikhet förkommer. Bedömningen blir svårare när de aktuella varumärkena inte är identiska, utan bara liknar varandra på vissa sätt då får man göra en uppskattning av vad som är för likt. Hur man bedömer vad som är för likt beror också på vilket sorts varumärke det handlar om; om det exempelvis rör sig om ett ordmärke, en logotyp, en figur, en färg och så vidare. Om det rör sig om likheten mellan två ordmärken så kan man bland annat bedöma hur lika de båda märkena är rent akustiskt, fonetiskt, semantiskt, visuellt eller innehållsmässigt.
För det andra så bedömer man hur stor varuslagslikhet det finns. Detta innebär att man ser till vilken typ av varor som de respektive varumärkena används för; ifall det rör sig om samma eller liknande varor så anses varuslagslikhet finnas. Som huvudregel krävs det att både märkeslikhet och varuslagslikhet skall föreligga för att två varumärken skall anses förväxlingsbara och varumärkesintrång därmed alltså kan anses ha skett. Det är dock en helhetsbedömning som görs, så vid mer omfattande märkeslikhet minskar i allmänhet kravet på varuslagslikhet och tvärtom.
I händelse av att det ena varumärket är ett mycket välkänt och respekterat varumärke, så minskar kravet på att varuslagslikhet måste finnas för att förväxlingsrisk skall anses förekomma. Ett väl ansett varumärke har därmed ett utökat skydd och användningen av identiska eller liknande varumärken utgör i fler fall varumärkesintrång. Att lägga märke till är även att bedömningen av om varumärkesintrång föreligger i viss mån påverkas av ifall det varumärke som det hävdas intrång i är skyddat genom registrering eller inarbetning. Ett registrerat varumärke är nämligen automatiskt skyddat i hela landet (eller i flera länder, om det gäller ett gemenskapsvarumärke eller ett internationellt varumärke), medan ett inarbetat varumärke endast är skyddat inom det område där inarbetningen finns.
Anser man att någon gör intrång i ens varumärke, kan man gå till domstol och begära att den som begår varumärkesintrånget omedelbart vid vite skall förbjudas att fortsätta med intrånget ifall intrånget trots allt därefter fortsätter måste alltså den skyldige betala vite. Varumärkesintrång är ett brott och den som gör sig skyldig till det kan komma att dömas till fängelse eller få betala böter. Egendom som använts som hjälpmedel vid brottets utförande samt egendom som så att säga utgjort brottet (till exempel produkter märkta med det aktuella varumärket) kan i vissa fall förklaras förverkad och därmed beslagtas, så kan även ske vad gäller de pengar som tjänats på grund av brottet. Kanske det viktigaste för varumärkesinnehavaren, är att den skyldige också kan komma bli tvungen att betala skadestånd till varumärkesinnehavaren. Har någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet begått varumärkesintrång, skall den betala skälig ersättning för utnyttjandet av varumärket samt för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Även ifall varumärkesintrånget begåtts utan uppsåt eller grov oaktsamhet, kan den skyldige komma att få betala visst skadestånd. Skadeståndsbeloppet beräknas som grundregel, som i svensk skadeståndsrätt i allmänhet, enligt principen att ersättningen skall resultera i att det vore som om skadan som brottet medfört aldrig uppstått allting skall så att säga återgå till status quo. Vid beräkning av skadeståndets storlek tas hänsyn exempelvis till den uteblivna vinst som varumärkesintrånget kan ha medfört för varumärkesinnehavaren, den vinst som varumärkesintrånget gett den som begått intrånget samt eventuell skada som intrånget orsakat varumärkets anseende och goodwill i stort. Så kallad ideell skada kan bland annat också komma att påverka skadeståndsbeloppet. I skadeståndet kan endast ersättning för skada som orsakats under de senaste fem åren ingå, inget skadestånd ges alltså för skada som orsakats tidigare än så.