Med utsläppsrätter avses en rätt att få släppa ut ett en viss mängd växthusgaser under en viss period. Systemet med utsläppsrätter infördes av EU i syfte att minska spridningen av miljöfarliga utsläpp. Företag som har tillstånd att släppa ut växthusgaser kan även ansöka om att få utsläppsrätter tilldelade. En utsläppsrätt motsvarar vidare ett ton koldioxid. Eftersom företagen tilldelas en viss mängd utsläppsrätter finns det både företag som har utsläppsrätter över, d.v.s. utsläppsrätter som de inte behöver använda, och företag som behöver mer utsläppsrätter för att kunna hålla sin produktion på önskad nivå. På grund av detta har en handel med utsläppsrätter införskaffats. Företag som behöver mer utsläppsrätter än sin tilldelade kvot kan köpa utsläppsrätter av företag som inte behöver alla sina utsläppsrätter. Även organisationer och privatpersoner kan köpa utsläppsrätter. Detta görs då framförallt i syfte att minska andelen utsläpp genom att de utsläppsrätterna inte kan användas av andra företag.
Hur handeln med utsläppsrätter fungerar i praktiken
En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid och stora kraftverk samt andra industrier som släpper ut mycket växthusgaser måste ha en utsläppsrätt för varje ton koldioxid de släpper ut. Handeln med utsläppsrätter infördes vidare som ett verktyg för att EU skulle klara av sina åtaganden enligt Kyoto-protokollet. Därför skall antalet utsläppsrätter som delas ut motsvara de mål som EU skall sträva efter enligt nämnda överenskommelse. Tanken var att en effektiv europeisk marknad med utsläppsrätter skulle skapas utan att för den sakens skull minska den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsgraden. Utsläppsrätterna gäller för specifika handelsperioder. Den första handelsperioden var 2005 till 2007 och för tillfället gäller handelsperioden 2008-2012. Efter 2012 kommer nya utsläppsrätter tilldelas företagen. Under den period som är aktuell nu stipulerades att minst 90 % av utsläppsrätterna skulle utlämnas kostnadsfritt till företag som behövde dem. Resterande del skulle kunna säljas eller auktioneras ut. I Sverige har dock alla utsläppsrätter delats ut gratis. Vidare är det upp till varje land att bestämma hur många utsläppsrätter som skall lämnas ut. Dock skall EU-kommissionen granska varje lands fördelningsplan och se till att målen i Kyoto-protokollet kan hållas.
Hur kan klimatet påverkas genom handeln med utsläppsrätter?
Att utsläppsrätter har införts är ett stort framsteg för klimatet och systemet har potential att avsevärt förbättra klimatet. Detta då en reglering av utsläppen innebär att utsläppen kan minskas kraftigt. Det är givetvis viktigt att EU väljer ett restriktivt förhållningssätt och inte godkänner ett för stort antal utsläppsrätter. Jämfört med den första handelsperioden har en reducering av antalet utsläppsrätter redan skett, vilket ur en miljösynpunkt är mycket positivt. Vidare är det ett större antal anläggningar som omfattas av systemet, vilket gör att utsläppen från allt fler företag kan regleras. Slutligen kan påpekas att du som privatperson kan vara med och påverka mängden utsläpp. Detta då det är möjligt för både privatpersoner och organisationer att köpa utsläppsrätter. Därigenom finns en möjlighet för andra än de som vill använda utsläppsrätterna att köpa upp utsläppsrätter och annullera dem så att utsläppsrätterna inte kan användas, vilket leder till att det finns färre utsläppsrätter att handla med på marknaden. Genom att köpa utsläppsrätter kan även priserna höjas vilket också leder till att företag får en större motivation att sänka sina utsläpp.
Övervakning
Verksamhetsutövaren är skyldig att för varje anläggning eller flygverksamhet övervaka sina utsläpp av växthusgaser. Övervakningen sker vidare genom mätningar och beräkningar. Vidare är verksamhetsutövaren skyldig att varje år lämna in en rapport om övervakningen. Denna rapport skall vara utformad enligt följande.
1. Rapporten skall innehålla en beskrivning av vilka mät- eller beräkningsmetoder som har använts. Dessutom skall rapporten innehålla en uppgift om anläggningens sammanlagda utsläpp och uppgifter om hur säker mätningen eller beräkningen är samt uppgifter om företagen i kvalitetssäkring eller kvalitetskontroll.
2. Rapporten skall dessutom vara verifierad av en kontrollör som utsetts särskilt för uppgiften.
3. Slutligen skall rapporten lämnas in till tillsynsmyndigheten, Naturvårdsverket, senast den 31 mars det år som följer efter kalenderåret som rapporten avser.
För det fall en verksamhetsutövare underlåter att lämna in en rapport som uppfyller de villkor som behandlas ovan skall Naturvårdsverket på egen hand besluta hur stora utsläppen skall anses ha varit. Detta innebär att en uppskattning måste göras av Naturvårdsverket och verksamhetsutövaren presumeras i sådana fall ha släppt ut en viss mängd växthusgaser. Övervakningen är viktig för att Naturvårdsverket skall kunna se till att företagen inte släpper ut mer växthusgaser än vad utsläppsrätterna berättigar företagen till.