Utmätning är en åtgärd som kan vidtas om någon som har förpliktigats,genom dom eller beslut, att betala en fordran inte självmant betalar den begärda fordran. Utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten, KFM, beslagtar tillgångar som tillhör gäldenären. Tillgångarna kan sedan säljas på auktion för att täcka borgenärens fordran. Gäldenären kan i sådana fall undvika att tillgångarna säljs genom att betala borgenärens fordran. Med gäldenär menas vidare den förpliktigade parten och den berättigade parten kallas för borgenär. Vidare gäller att det inte går att utmäta all egendom. För det första måste egendomen faktiskt tillhöra gäldenären. Vidare gäller att egendomen måste ha ett ekonomiskt värde och att så pass mycket inkommer genom utmätningen, med avdrag för kostnader som uppkommit efter utmätningen att åtgärden kan anses vara försvarlig.
Allmänt om dödsbon
När någon dör uppkommer ett dödsbo. Dödsboet består av den avlidnes skulder och tillgångar och ägs av den avlidnes arvingar. Eftersom de flesta av den avlidnes skulder tas över av dödsboet är det möjligt att företa en utmätning i dödsboets tillgångar. Dock kan skulder som bland annat böter och studiemedel inte utkrävas av ett dödsbo då sådana skulder faller bort vid dödsfallet. Ett dödsbo räknas vidare som en juridisk person och kan därför ikläda sig rättigheter och skyldigheter. Som nämnts har dödsboet olika delägare och det är delägarna själva som i normalfallet skall förvalta dödsboet. En så kallad bouppteckning upprättas, i regel tre månader efter dödsfallet. I bouppteckning skall den dödes samtliga tillgångar och skulder nedtecknas. Ett dödsbo upplöses vidare genom att dödsboet skiftas, vilket innebär att arvingarna får sin del av vad som efterlämnats. Innan arvsskifte sker skall dock en bodelning göras om den avlidne hade make eller sambo. Vidare måste den avlidnes samtliga skulder betalas, alternativt skall medel ha avsatts för att betala skulderna, innan arvsskifte får ske.
Verkställighet i oskiftat dödsbo
Om verkställighet skall ske i ett dödsbo behandlas dödsboet som en fysisk person. Detta innebär att de vanliga så kallade beneficiereglerna skall beaktas även i denna situation. Beneficiereglerna ger gäldenären möjlighet att undanta viss egendom, som gäldenären behöver för sin egen eller för sin familjs försörjning, från utmätning. Vidare har efterlevande make och barn under 18 år rätt att få nödvändigt underhåll ur dödsboets tillgångar för de tre månader som följer efter dödsfallet. KFM skall vidare verkställa utmätningen och genomföra en tillgångsundersökning på vanligt sätt. Underrättelse om utmätning skall skickas till dödsboet och till kända dödsbodelägare. För att undersöka vilka tillgångar som finns kan KFM ta hjälp av bouppteckningen, men att en bouppteckning har upprättats är ingen förutsättning för att utmätning skall kunna företas. I bouppteckningen skall vidare efterlevande makes eller sambos tillgångar upptecknas. Dessa tillgångar får dock inte utmätas.
Värdering av tillgångarna
Tillgångarna som tas upp i bouppteckningen skall dessutom värderas. Dock kan värderingen variera mycket från fall till fall och värderingen är inte tillräckligt tillförlitlig för att ligga till grund för en utmätning. KFM skall därför företa en egen värdering av tillgångarna. Om dödsboet nästintill saknar tillgångar kan en bouppteckning ersättas av att socialnämnden istället gör en dödsboanmälan till Skatteverket. En sådan uppgift från socialnämnden kan i regel godtas vid utmätning. När egendomen sedermera har utmätts skall den säljas i vanlig ordning. Dock gäller att försäljning i regel inte får ske förrän antingen tiden för bouppteckningens förrättande har gått ut eller om det har förflutit en månad sedan bouppteckningen förrättades. Dock kan försäljning ske tidigare om dödsbodelägarna samtycker därtill. Om dödsbodelägarna delar upp egendomen utan att upprätta en skifteshandling, vilket kallas för formlöst skifte, kan egendomen istället utmätas hos dödsbodelägarna. Dock bör uppmärksammas att det endast är dödsboets egendomar som kan utmätas och inte dödsbodelägarnas egen egendom.
Verkställighet vid skiftat dödsbo
Dödsbodelägarna har inget personligt ansvar för den avlidnes skulder och en exekutionstitel mot den avlidne kan inte användas för att utmäta dödsbodelägarnas egendom. Med exekutionstitel avses vidare den dom eller det beslut som betalningsförpliktelsen grundas på. För det fall ett dödsbo skiftas innan alla skulder har betalats skall i regel arvsskiftet gå åter. Om den obetalda skulden understiger de skiftade tillgångarna kan dock en partiell återgång vara tillräcklig. Om sådan egendom som skall återgå inte längre finns kvar är dödsbodelägaren skyldig att lämna ersättning för egendomen. Om dödsbodelägarna skulle vägra att betala skulden kan dock inte någon verkställighet företas för att tvinga fram en betalning. Detta då det är dödsboet som krävs och dödsboet har upplösts i samband med arvsskiftet. Borgenären kan i en sådan situation vända sig till tingsrätt för att kräva att en boutredningsman skiftar dödsboet.