Uppsägning


Vill man få en tillsvidareanställning att upphöra, så krävs som grundregel uppsägning. Detta gäller från både arbetstagarens och arbetsgivarens sida. En skillnad är dock att, från arbetsgivarens sida, krävs saklig grund för att uppsägning skall få ske. Arbetstagaren, däremot, är fri att säga upp anställningsavtalet utan att någon egentlig grund finns. Vid uppsägning av ett anställningsavtal gäller, för både arbetsgivarens och arbetstagarens del, en minsta uppsägningstid på en månad. Som arbetstagare kan man emellertid kräva…

• två månaders uppsägningstid om man sammanlagt har varit anställd hos arbetsgivaren minst två år, men kortare tid än fyra år
• tre månaders uppsägningstid om man sammanlagt har varit anställd hos arbetsgivaren minst fyra år, men kortare tid än sex år
• fyra månaders uppsägningstid om man sammanlagt har varit anställd hos arbetsgivaren minst sex år, men kortare tid än åtta år
• fem månaders uppsägningstid om man sammanlagt har varit anställd hos arbetsgivaren minst åtta år, men kortare tid än tio år
• sex månaders uppsägningstid om man sammanlagt har varit anställd hos arbetsgivaren minst tio år

Det är även vanligt förekommande att anställningsavtal eller kollektivavtal stadgar en annan, då framförallt längre, uppsägningstid än vad som angivits i de alternativ som finns nämnda ovan.

Vid uppsägning från arbetstagarens sida finns inga formkrav, men vid uppsägning från arbetsgivarens sida krävs att den sker i skriftlig form. Det finns även krav på att det i uppsägningsbeskedet skall anges hur arbetstagaren skall gå tillväga ifall denne menar att uppsägningen är ogiltig och vill göra detta gällande eller kräva skadestånd på grund därav. Det skall även anges huruvida arbetstagaren har så kallad företrädesrätt till återanställning samt om det i så fall krävs anmälan för att denna företrädesrätt skall kunna göras gällande. Om arbetstagaren begär det, så är arbetsgivaren även skyldig att uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen (även detta skall ske i skriftlig form, om arbetstagaren så önskar). Uppsägningsbeskedet skall som huvudregel överlämnas till arbetstagaren personligen. Under vissa omständigheter kan det istället vara acceptabelt att uppsägningsbeskedet sänds i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

Uppsägningen anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen och uppsägningstiden börjar som huvudregel alltså löpa därefter. För det fallet att arbetstagaren inte kan anträffas och man därför nödgats skicka uppsägningen per brev, så som diskuterats ovan, anses uppsägningen istället ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Skulle arbetstagaren vid tillfället ha semester, så anses uppsägningen emellertid ha skett tidigast dagen efter den dag då semestern upphörde. Vid situationen att en arbetstagare som helt eller delvis är föräldraledig blir uppsagd på grund av arbetsbrist, börjar uppsägningstiden inte löpa förrän arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet alternativt när arbetstagaren skulle ha återupptagit arbetet enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller vid tidpunkten då uppsägningen sker.

Under uppsägningstiden har arbetstagaren rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner, även om det skulle vara så att arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter eller får andra arbetsuppgifter än tidigare under denna tidsperiod. Detta förutsätter dock att uppsägningen skett från arbetsgivarens sida; har arbetstagaren själv valt att säga upp sig gäller inte denna rättighet. Om situationen är sådan att arbetsgivaren sagt upp arbetstagaren, men förklarat att denne inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden (eller en del därav) får arbetsgivaren från den lön och andra förmåner som arbetstagaren har rätt till avräkna eventuella andra inkomster som arbetstagaren under uppsägningstiden intjänat genom annan anställning. Även inkomster som arbetstagaren i sådana fall uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning kan få avräknas från den summa som arbetstagaren har rätt till. Förutsatt att det är arbetsgivaren som sagt upp arbetstagaren, så gäller under uppsägningstiden vidare att arbetstagaren inte får förflyttas till annan ort om det på ett icke obetydligt sätt skulle försämra dennes möjligheter att söka ett nytt arbete. Dessutom har en uppsagd arbetstagare under uppsägningstiden rätt till skälig ledighet från anställningen, med bibehållna anställningsförmåner, för att söka annat arbete (exempelvis genom att besöka arbetsförmedlingen).

Bläddra bland juridiska artiklar