Transparens inom den offentliga förvaltningen


Det som skiljer Sverige från merparten av de övriga EU-länderna (förutom de nordiska länderna) är grundläggande principer gällande transparens inom offentlig förvaltning. Detta innebär att myndighetsbeslut, lagar och annat som uppkommit från förvaltning skall vara öppet för allmänheten. Detta såvida det inte är till skada för staten eller vissa individer, då kan det sekretessbeläggas. I övrigt, om inte annat föranleder att dessa dokument skall skyddas, så är de öppna i enlighet med denna transparens, en så kallad öppenhetsprincip. Det viktigaste att särskilja ur denna öppenhetsprincip som Sverige drivit fram är självklart offentlighetsprincipen och övriga tryck- och yttrandefrihetsprinciper och lagar som öppnar upp för ett mer offentligt styre i Sverige.

Offentlighetsprincipen bygger på att medborgarna skall ha tillgång till dokument och information som beslutats eller utarbetats av den offentliga makten. Den i sin tur skyddas av att all offentlig makt skall utövas i enlighet med lagarna (legalitetsprincipen) och präglas av att den svenska staten arbetar hårt för att driva igenom en mer offentlig förvaltning även inom EU. EU har också adopterat principer kring öppenhet, där det tidigare hette att allt som inte var sekretessbelagt fick vara offentligt (och då var det EU:s olika organ som bestämde huruvida något skulle vara sekretessbelagt eller ej), så är huvudprincipen som nu gäller att allt beslutsfattande skall vara så öppet och nära medborgarna som möjligt - denna öppenhet är huvudprincipen inom EU. Sverige drev fram en hel del förändringar, speciellt under sitt ordförandeskap, gällande handlingars offentlighet och en transparens inom den offentliga makten – något som man försökt få övriga medlemsstater att driva igenom. Problemet med detta är att för en stat som tidigare kunnat luta sig tillbaka på handlingars sekretess, skulle en öppenhet innebär att mycket känslig information kunde komma fram. Därav har man diskuterat olika former av sekretess och en individuell prövning för varje ärende/handling som begärs ut.

Man har dock arbetat fram en del undantagskriterier, både på den statliga nivån såväl som på den internationella nivån. Dessa gäller frågor och handlingar som kan beröra det allmänna samhällsintresset, det vill säga handlingar som kan vara av fara för detta om de kommer ut i allmänheten. Övriga undantagsprinciper gäller försvaret och det militära, en undantagsprincip som i mångt och mycket förklarar sig själv. Förbindelser på den internationella nivån samt stater emellan brukar vara undantag, samt i vissa fall ett skydd för fysiska samt juridiska personers handlingar.

I övrigt har man exempelvis i Sverige ett ganska långtgående skydd för objekt som kan vara av fara för allmänheten, eller där handlingar som berör denna bedöms behöva skydd. Detta kan gälla kärnkraftverk exempelvis, där det kan råda fotoförbud i fråga om skyddsobjekt, eller där en del av ritningarna kan vara skyddade. Just vid ritningsförbud kom frågan ganska nyligen på tal, i och med att en större värdedepå rånades och det kommit fram att rånarna haft tillgång till ritningarna via stadsbiblioteket. I Sverige är dock principen, som ovan nämnts, att råder det inte fara för samhället eller rikets säkerhet, så skall förvaltningen genomsyras av en transparens och en offentlighet.

Bläddra bland juridiska artiklar