Barnomsorg är en annan beteckning för förskoleverksamhet och förekommer i flera olika former, från förskola, förskoleklass och skolbarnomsorg (fritids) till pedagogisk omsorg och passning i det egna hemmet. Det är kommunen där barnet är folkbokförd, hemkommunen, som har det övergripande ansvaret för att barnet bereds plats i förskola om föräldrarna önskar detta. Förskoleverksamhet omfattas inte av skolplikten och det är därför upp till föräldrarna att välja hur barnomsorgen ska lösas. Vill föräldrarna placera barnet i en förskola i en annan kommun ska hemkommunen underrättas om detta, så att kommunerna kan fördela ansvaret och kostnader på lämpligt vis. Föräldrarna väljer själva om barnet ska gå i en förskola som drivs av kommunen eller i en enskild förskola.
När har man rätt till en förskoleplats?
För att en plats i förskolan ska kunna beviljas krävs att man ansöker till kommunen samt att barnet har nått en viss ålder. Generellt gäller att vissa undantag kan göras från tidsgränserna om det finns särskilda skäl, först och främst särskilda behov hos barnet. Från det att barnet fyller 1 år skall barnet kunna få en plats på förskola om dess vårdnadshavare arbetar eller studerar. Antalet timmar bestäms utifrån familjens behov, vilket innebär att förskola på heltid ska erbjudas om barnets vårdnadshavare arbetar heltid. För föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga med yngre barn finns en rätt till 15 timmars förskola per vecka från det att barnet fyller 1 år.
När barnet är 3 år inträder en rätt till det som ibland kallas allmän förskola vilket innebär avgiftsfri förskola om 525 timmar per år. Under barnets första levnadsår markeras alltså omsorgsaspekten och avlastningen av föräldrarna som avgörande för rätten till förskola, medan den allmänna förskolan ska säkra alla barns behov av social samvaro, lek och utveckling. När barnet är 6 år ska kommunen erbjuda plats i förskoleklass. Förskoleklass kallas i vardagligt tal ofta sexårsverksamhet och är en förberedelse inför skolstarten. Från 6 års ålder kan barnet dessutom börja ta del av skolbarnomsorgen, d.v.s. fritidsverksamhet. Det finns ännu ingen lagstadgad rätt till barnomsorg på kvällar, nätter och helger utan det är upp till varje enskild kommun att besluta om vilket utbud som ska erbjudas på obekväma arbetstider.
Tidsgränser och kösystem
En förskoleplats ska enligt lag ordnas inom fyra månader från ansökan gjordes, om det gäller en förskola med offentlig huvudman. Kommunen ska ta fram regler för vilken turordning som ska gälla, ofta genom ett kösystem som kan utformas på olika sätt. Förtur kan ges till de som söker plats i en förskola nära hemmet eller till de som har behov av särskilt stöd eller särskilda skolor kriterierna utformas av ansvarig kommunal nämnd, som i många kommuner betecknas barn- och skolnämnd eller utbildningsnämnd. Fyramånadersgränsen är utformad som en skyldighet för kommunen och den sanktion som aktualiseras är ett föreläggande från Skolinspektionen att snarast bereda plats i förskolan, eventuellt under hot om vite.
Övriga former av barnomsorg
Jämte förskola, förskoleklass och skolbarnomsorg som kommunen är ytterst ansvarig för finns även andra lösningar. Öppna förskolor (och öppna fritids) finns i de flesta kommuner och syftar framförallt till för att fungera som en mötesplats för barn som inte går i annan förskola, ofta på grund av att de passas i hemmet av vårdnadshavaren. Dessa vårdnadshavare kan därtill ha rätt till kommunalt vårdnadsbidrag, en ekonomisk ersättning som främst utgår till en förälder som tar hand om sitt barn i åldern 1-3 år i hemmet istället för att barnet nyttjar den kommunala eller privata barnomsorgen. Systemet med vårdnadsbidrag finns bara i de kommuner som valt att införa det. En annan lösning är pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) där barnet passas i pedagogens hem, i vardagligt tal dagmammor. Pedagogisk omsorg är ett alternativ till den vanliga förskolan och fritids, som vårdnadshavaren kan ansöka om hos kommunen.