Varje år betalar majoriteten av Sveriges befolkning skatt. Det bakomliggande förfarandet, genom vilket inkomsterna som ligger till grund för skatten bestäms, kallas för taxering. För många är förfarandet enkelt; man får en blankett från Skatteverket som man fyller i och tänker sedan inte mer på saken. Ändå kan det vara värt att känna till några omständigheter kring vanliga taxeringsregler och kanske framförallt de som gäller hur taxeringsbesluten fattas, hur de kan ändras och vad som kan hända om man lämnat felaktiga uppgifter i sin taxering. Taxeringsfrågor som gäller juridiska personer kommer inte att avhandlas.
Alla fysiska personer som är skattskyldiga för sina inkomster skall lämna en allmän självdeklaration. Vissa undantag finns om man tjänat väldigt lite under ett beskattningsår. Exempelvis behöver man inte lämna någon självdeklaration om ens intäkter i inkomstslaget tjänst under ett år är mindre än 42,3 procent av prisbasbeloppet. Man räknar förstås inte in inkomster som är skattefria till detta.
Är man skyldig att lämna en allmän självdeklaration blir nästa fråga förstås hur denna skall se ut. Några av de allmänna bestämmelserna, som rör kravet på exempelvis identifikationsuppgifter, skapar sällan problem. Däremot stadgas också en allmän skyldighet att alltid lämna sådana övriga uppgifter som Skatteverket kan behöva för att fatta ett riktigt beslut om taxering. Det är inte alltid helt uppenbart vilka dessa uppgifter kan vara, men generellt sett kan det, vid osäkerhet, rekommenderas att man hellre lämnar för mycket information än för lite. Anses man i efterhand inte ha lämnat tillräckliga uppgifter kan detta nämligen få konsekvenser i form av exempelvis skattetillägg. Dessutom skall man, om något är fel på den förtryckta blankett man mottar från Skatteverket, själv ändra detta.
Själva inlämningsförfarandet är förhållandevis oproblematiskt. Man lämnar sin deklaration antingen i pappersform eller elektroniskt och utgångspunkten är den blankett man mottar från Skatteverket. Sista datum för inlämnande är den andra maj, om man inte är bosatt utomlands eller stadigvarande vistas där i vilket fall trettioförsta maj är angivet som sista datum. Lämnar man inte in sin deklaration får Skatteverket förelägga en att göra detta och är man sen kan det medföra förseningsavgift.
Vad kan då hända om man inte lämnar in någon deklaration eller, oavsiktligt eller avsiktligt, lämnar in en deklaration med felaktiga uppgifter? Till att börja med kan den skattskyldige, vid exempelvis utebliven taxering eller vid felaktiga uppgifter, komma att skönstaxeras. Det innebär att Skatteverket, med hänsyn till den information som framkommit i ärendet, uppskattar ett skäligt underlag. I samband med skönstaxeringen kommer även en avgift, skattetillägg, att utgå. I mycket allvarliga fall kan även skattebrottslagen aktualiseras.
Slutligen något om omprövning av taxeringsbeslut. Viktigt att notera för den skattskyldige är att man som enskild kan få ett taxeringsbeslut omprövat, men att det också kan ske på Skatteverkets begäran. Vill man ha ett beslut överklagat måste man skriftligen begära detta inom fem år efter det att beslutet fattades. Vill Skatteverket ändra ett beslut finns olika tidsgränser. Om det är till nackdel för den enskilde, måste de göra det innan det aktuella taxeringsåret är slut. Skulle det däremot vara till fördel för denne, får det göras inom fem år. Orsaken därtill är förstås rättssäkerhetsöverväganden.