Täckningsprincipen och beslut om vinstutdelning


Aktieägare beslutar under bolagsstämman om eventuell utdelning av bolagets vinst. Ägarna kan själva bestämma om vinsten antingen skall vara kvar i bolaget, satsas på nyinvesteringar eller delas ut till aktieägarna i form av vinstutdelning. Vinstutdelning är en händelse som ingår i det vidare begreppet värdeöverföring. Med värdeöverföring menas en transaktion som leder till att förmögenhet försvinner från bolaget. Vidare gäller att för att en transaktion skall räknas som värdeöverföring måste det vara fråga om att bolaget avstår från förmögenhet utan att kräva någon motprestation. När ett bolag exempelvis betalar lön handlar det därför inte om en värdeöverföring, detta då en motprestation har erhållits vid löneutbetalningar. Ett stämmobeslut om vinstutdelning betecknas som en öppen utdelning. Då beslut om utdelning inte har fattats på bolagsstämman föreligger en förtäckt utdelning. Tanken är att vinstutdelning skall ske öppet, men en förtäckt vinstutdelning kan godtas så länge bolagets bundna kapital är täckt med motsvarande förmögenhet, d.v.s. det får ej uppkomma en brist i det redovisade bundna kapitalet genom värdeöverföringen. Vid vinstutdelning är det vidare endast bolagets egna fria kapital som kan användas.

Täckningsprincipen

Vidare delas bolagens egna kapital in i en bunden och en fri del. Ett aktiebolag har bundet kapital till skydd för bolagets olika borgenärer. Anledningen till att kapitalet skall vara bundet är nämligen att det skall fungera som en reserv för det fall bolaget skulle gå dåligt. I sådana fall finns åtminstone det bundna kapitalet kvar i bolaget som en sista reserv. En obegränsad rätt till vinstutdelning skulle innebära ett hot mot bolagets bundna kapital och därmed även mot bolagets borgenärer. Det är därför vinstutdelning endast kan göras av bolagets fria kapital. På grund av detta föreskrivs i lagen att en vinstutdelning endast är möjlig om förmögenhet motsvarande det redovisade bundna kapitalet finns kvar i bolaget efter vinstutdelningen. Denna princip brukar kallas för täckningsprincipen. För att bedöma hur mycket förmögenhet som måste finnas kvar i bolaget ser man till den senast uppställda balansräkningen. Förmögenhet som motsvarar vad som i balansräkningen redovisats som bundet eget kapital skall således finnas kvar. Den balansräkning som skall användas är, som nämnts, den senaste fastställda och den gäller som en måttstock för möjlig vinstutdelning fram tills nästa ordinarie stämma, då en ny balansräkning fastställs. Täckningsprincipen leder till att vinstutdelning inte kan ske i ett bolag som går med förlust om det inte finns tidigare vinstmedel som ännu inte utdelats. Detta innebär att det fria kapitalet som fastställts ett år kan utdelas först påföljande år. Vidare kan det av olika försiktighetsskäl finnas anledning att vara restriktiv med vinstutdelning. Man måste således bedöma om det är ekonomiskt försvarligt att dela ut det fria kapitalet.

Beslut om vinstutdelning

Som nämnts ovan är tanken att bolagsstämman, d.v.s. bolaget högsta beslutande organ, skall fatta beslut om vinstutdelning. Skulle alla aktieägare komma överens kan en förtäckt vinstutdelning ske formlöst istället. Vidare fattas vanligtvis beslut om vinstutdelning efter förslag från styrelsen och bolagsstämman får besluta om högre vinstutdelning än vad som föreslagits eller godkänts av styrelsen endast om det föreskrivs i bolagsordningen eller om vinstutdelningen sker på begäran av minoritetsägare. Beslutet fattas normalt genom majoritet men om ägarna till minst 10 % av samtliga aktier begär det kan vinstutdelning genomdrivas. Dock med vissa begränsningar.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar