När ett aktiebolag noterat på OMX Nordic Exchange Stockholm AB (Stockholmsbörsen) eller Nordic Growth Market (NGM) köps upp sker detta vanligtvis genom att intressenten riktar ett erbjudande till samtliga aktieägare i bolaget. Bolaget vars aktieägare uppköpserbjudandet riktar sig till kallas för målbolaget och den juridiska eller fysiska person som står bakom erbjudandet kallas budgivare. I regel är det ett annat aktiebolag, svenskt eller utländskt, som är budgivare. Erbjudandet kallas för offentligt uppköpserbjudande eller takeover-erbjudande eftersom det är ett erbjudande som vänder sig till samtliga aktieägare i bolaget och offentliggörs för allmänheten. Skälet till att erbjudandet inte bara skickas till aktieägarna en och en är att ägarkretsen i börsbolag ofta är väldigt spridd och att en uppköpsprocess påverkar handeln i aktien. Erbjudandet lämnas i sin helhet ut i en erbjudandehandling som aktieägarna får ta del av. Vid offentliga uppköpserbjudande på en reglerad marknad (i Sverige är det Stockholmsbörsen och NGM) krävs att styrelsen i målbolaget lämnar en rekommendation, som ofta har formen av ett yttrande, till aktieägarna att antingen acceptera eller avstå erbjudandet.
Rekommendationsplikten
I större bolag med spridd ägarkrets har ofta aktieägarna inte särskilt stor insyn i det egna bolaget. Vid ett offentligt uppköpserbjudande har oftast budgivaren besiktat målbolaget genom s.k. due dilligence och kan rentav sitta på ett informationsövertag gentemot aktieägarna. För aktieägarna kan det vara svårt att värdera det egna innehavet eller förutse vilken utveckling bolaget kommer få om det fortsätter ensamt. Styrelsen i målbolaget besitter oftast djupgående information om bolaget och rekommendationsplikten syftar till att bereda aktieägarna ett beslutsunderlag som hjälper dem att ta ställning till erbjudandet. Rekommendationsplikten grundar sig i ett EG-direktiv och har i Sverige implementerats genom börsens egna regler. Rekommendationen ska offentliggöras senast två veckor innan acceptfristens utgång, och i undantagsfall en vecka innan acceptfristens utgång, för att de aktieägare som inväntat styrelsens yttrande ska få skäligt med tid att utvärdera yttrandet. Om yttrandet är klart innan erbjudandehandlingen offentliggjorts ska yttrandet tas med i den.
Det finns tillfällen då styrelsen i målbolaget motsätter sig ett uppköp, men budgivaren ändå väljer att rikta ett erbjudande till aktieägarna i bolaget. Detta kallas för fientliga uppköp och har sedan 1980-talet blivit allt vanligare på den svenska aktiemarknaden. I de flesta fall då ett börsbolag köps upp tvingas den befintliga styrelsen att avgå och ersätts med personer som budgivaren väljer ut. Det finns därför en intressekonflikt mellan styrelsen och aktieägarna. Därför måste styrelsen under en uppköpsprocess förhålla sig neutrala och i de fall de vidtar åtgärder måste dessa vara ägnade att tillvarata aktieägarnas intresse. Styrelsen måste i sin rekommendation lämna sin åsikt utifrån ett aktieägarperspektiv. Det centrala är vad som gynnar aktieägarna. Hur uppköpet påverkar styrelsen får inte tillmätas någon betydelse.
Rekommendationens innehåll
Styrelsen yttrande behandlar i främsta hand vederlaget. Vederlaget ska bedömas utifrån aktiernas värde vid uppköpstillfället samt aktiernas möjliga framtida värde inom en rimlig tidsperiod. Om vederlaget består av annat än kontanter, exempelvis aktier i budgivarbolaget (s.k. apportegendom) ska styrelsen även värdera budgivarbolaget vilket är en mycket mer komplicerad process än om vederlaget är kontanter. Styrelsen ska även ta ställning till hur ett eventuellt uppköp kommer påverka sysselsättningen i målbolaget samt driftsställena. Om uppköpet har formen av en sammanslagning ska styrelsen bedöma den industriella riktigheten av en sådan sammanslagning. Dessa överväganden är ingen exakt vetenskap och i vissa fall kan styrelsen inte göra annat än grova uppskattningar. I vissa fall krävs ingående analyser där externa rådgivare anlitas. Om representanter för arbetstagarna har en avvikande åsikt från styrelsen ska denna tas med i yttrandet, och om möjligt i erbjudandehandlingen.