Med börsbolag åsyftas sådana bolag som är noterade på en reglerad marknad. I Sverige finns två reglerade marknader som drivs av en börs; OMX Nordic Exchange Stockholm AB (oftast kallad Stockholmsbörsen eller OMX) samt Nordic Growth Market (NGM Equity eller NGM). Vid sidan om dessa två finns även Burgundy AB (Burgundy). Med begreppet reglerad marknad avses ett gränsöverskridande system inom EES-området som sammanför köpare och säljare av finansiella instrument, där handeln är reglerad av ett objektivt regelverk och där affärerna leder till avslut. Benämningen börsbolag i strikt mening omfattar alltså endast bolag som handlas på de reglerade marknaderna. När ett aktiebolag noterar sina aktier på börsen ingår bolaget ett så kallat noteringsavtal, vilket innebär att bolaget underkastar sig börsens regelverk. Reglerna för Stockholmsbörsen och NGM är i stort identiska, varför det är möjligt att behandla reglerna för båda börserna på samma gång.
Noteringsavtalet förpliktar alltså bolaget att följa börsens regler. Börsens regler är i sin tur utformade för att uppfylla de krav som lagstiftningen och EU-rätten ställer på verksamheten. Genom att bolagen uppfyller börsens regler uppfyller de även de krav som finns i lag. En del av börsens reglering går utanför vad lagstiftningen kräver, och är således i flera fall strängare. För att övervaka att bolagen uppfyller de i lag uppställda kraven har regeringen delegerat uppgiften till Finansinspektionen. Finansinspektionen har i vissa fall delegerat vidare översynen till Aktiemarknadsnämnden, som även är den instans som meddelar dispens i flera olika typer av ärenden. Finansinspektionen har dock kvar en del av ansvaret och tar bland annat emot börsprospekt för godkännande. Vid sidan om Aktiemarknadsnämnden och Finansinspektionen finns börsens disciplinnämnd. Nämndens sammansättning har bestämts i Finansinspektionens föreskrifter, men utses av börsens styrelse. Bolagens skyldigheter gentemot marknaden och aktieägarna grundas alltså i dels lagstiftning (som har utgångspunkt i EU-rätten) och dels i självreglering. Självregleringen på aktiemarknaden är av stor betydelse.
Om ett bolag exempelvis bryter mot den i lag angivna prospektskyldigheten kan Finansinspektionen förelägga vite eller besluta om särskild avgift. Finansinspektionen kan även i vissa fall meddela handelsstopp i en aktie eller vid en budpliktssituation tvinga part att avyttra aktier om denne inte fullföljer sin budplikt. Det är dock inte särskilt vanligt att Finansinspektionen behöver ta till sin sanktionskatalog. Om bolaget inte följer börsens regelverk eller god sed på aktiemarknaden, kan börsens disciplinnämnd besluta om vite motsvarande högst 15 årsavgifter eller till och med avnotering. Dessa sanktioner följer inte av lag, utan istället på avtalsrättsliga grunder. Vid en så kallad take over (då ett bolag köper upp ett börsbolag) gäller speciella regler. Då budgivaren ska lägga bud på aktierna i ett bolag som finns noterat på börsen måste denne ingå avtal med börsen. En överträdelse av de regler som då gäller kan rendera i en avgift uppemot hundra miljoner kronor. Det är Aktiemarknadsnämnden som tolkar och tillämpar reglerna, och som meddelar dispens, medan disciplinnämnden beslutar om påföljden vid en eventuell överträdelse.