En samfällighet är ett antal fastigheter som har del i en viss egendom. De fastigheter som har del eller ingår i en samfällighet kallas delägarefastigheter, ägaren av en delägarfastighet kallas delägare. Ett exempel på en samfällighet är en by där X antal fastigheter har del i en gemensam väg. Varje fastighet har då en viss andel av vägen (exempelvis 6.9 %) som går igenom byn. Vägen är då en s.k. gemensamhetsanläggning och hur denna skall skötas finns reglerat i lag. Förvaltningen kan antingen skötas genom föreningsförvaltning eller delägarförvaltning.
Delägarförvaltning
Vid mindre gemensamhetsanläggningar är det vanligen en delägarförvaltning. Vid sådan förvaltning måste alla delägarna vara överens om alla förvaltningsåtgärder. Delägarförvaltning innebär att delägarna förvaltar samfälligheten direkt, d.v.s. utan att använda sig av någon särskild organisation.
Föreningsförvaltning
Större samfälligheter förvaltas vanligtvis genom föreningsförvaltning. Vid sådan förvaltning utser lantmäterimyndigheten en särskild juridisk person som förvaltar samfälligheten, organisationen kallas för samfällighetsförening. Medlemmarna är delägare i de samfälligheter som föreningen förvaltar. När man köper en fastighet blir man per automatik medlem i samfälligheten. För det fall flera ägare äger en delägarfastighet, s.k. samäganderätt, har ägarna ett medlemskap i föreningen och således bara en röst.
Det finns tre olika typer av samfälligheter;
1. marksamfälligheter
2. anläggningssamfälligheter
3. övriga samfälligheter
Marksamfälligheter
En marksamfällighet är en bit mark som flera fastigheter har del i. Till mark hör även vattenområde. Exempel på marksamfälligheter är; gemensamhetsskogar, allmänningsskogar, oskiftat fiske (inte fiskevårdsområden) och sockenallmänningar.
Anläggningssamfälligheter
En gemensam anläggning som inte är någon egen fastighet är en anläggningssamfällighet. Exempel är vägsamfällighet samt gemensamma utrymmen i en tredimensionell fastighet.
Övriga samfälligheter
Tredimensionella fastigheter
I dag finns det s.k. tredimensionella fastigheter. Det är en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt. En byggnad kan på så sätt delas upp i flera fastigheter. Bottenplanet kan utgöra en fastighet och bestå av en mängd butiker. Andra våningsplanet kan även den utgöra en fastighet och utgöra kontorslokaler. Ovanpå de båda planen kan ytterligare ett plan utgöra bostäder och även den bilda en separat fastighet.
För att en tredimensionell fastighet skall kunna bildas, måste den redan vid bildandet vara tillförsäkrad rättigheter så att den kan användas på ett ändamålsenligt sätt. De delar av anläggningen som är av gemensam betydelse för de tredimensionella fastigheterna, bildar då en gemensamhetsanläggning. Hit hör exempelvis bärande konstruktioner, fasader, hissar och vissa ledningar. En samfällighetsförening förvaltar gemensamhetsanläggningen.
Viltvårdsområden
Ett annat exempel på samfälligheter är viltvårdsområden. Sådana områden kan tillskapas av flera fastigheter för att främja viltvården och samordna jakten. För att få bilda ett sådant område måste det vara lämpligt med hänsyn till områdets belägenhet och omfång, men även medges av en majoritet av fastighetsägarna inom området.