Tandvården är en del i hälso- och sjukvården och på flera punkter gäller samma eller liknande regler. Det är framförallt kostnadsaspekten som är annorlunda, då patienterna i tandvården förväntas bära en långt större del av vårdens kostnader genom avgifter. Avgifter och taxor i tandvården behandlas dock inte närmare här. Liksom för hälso- och sjukvården är det landstinget som har det primära ansvaret för att se till så att tandvård erbjuds invånarna och att den håller en viss kvalitet. Tandvård drivs av landstinget självt, genom folktandvården, och i privat form genom privattandvård och patienten har rätt att välja vilken mottagning man vill skriva in sig på.
Landstingets ansvar
Landstinget är skyldigt att erbjuda personer som är bosatta eller stadigvarande vistas inom landstingets upptagningsområde allmän tandvård och specialisttandvård till bestämda priser. Detta ansvar inkluderar uppgiften att erbjuda kostnadsfri tandvård i de former som behövs till barn och ungdomar fram tills den 1 december det år de fyller 19 år. Enskilda landsting kan välja att ha mer förmånliga villkor, genom att t.ex. låta tandvården vara kostnadsfri ytterligare något år. En viktig del i landstingets ansvar för tandvården är också att se till så att socialt utsatta personer och personer med stora behov av tandvårdsåtgärder kan erbjudas detta. I landstingens sociala ansvar ingår en skyldighet att bedriva så kallad uppsökande verksamhet för att sprida information om vilka möjligheter till behandling och ekonomiskt stöd som finns till grupper som kan antas vara i behov av detta, men som själva inte uppsöker vårdinrättningar.
Asylsökandes tillgång till akut tandvård
Ansvaret gäller i viss utsträckning även asylsökande som vistas inom landstinget. Dessa personer måste antingen ha ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd som flykting eller som skyddsbehövande, ha temporärt uppehållstillstånd eller hållas i förvar i väntan på att utredning ska kunna genomföras. Migrationsverket utfärdar särskilda legitimationskort om kraven är uppfyllda. Även om ett beslut om avvisning finns gäller rätten till subventionerad akut tandvård, utom för de vuxna som inte rättar sig efter beslutet, d.v.s. lever gömda.
I de flesta fall ges tandvården på folktandvården, d.v.s. den offentligt drivna tandvården. Rätten gäller akut tandvård och vuxna får betala en mindre avgift för besöket. Asylsökande barn och ungdomar ska dock ges tandvård i samma omfattning som andra barn och ungdomar inom landstinget, d.v.s. avgiftsfritt fram tills den 1 december det år de fyller 19 år.
Tandvård inom EU och EES
Invånare i EU:s medlemsländer och i Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein (EES-området) har rätt att uppsöka den akuta tandvården i andra EU-länder inklusive Sverige under samma villkor som gäller för invånarna i landet. Detta beror på att tandvård ingår i det europeiska system som syftar till att anpassa europeiska socialförsäkringssystem till varandra för att möjliggöra för personer att röra sig mellan länderna. Patienter kan även ta del av planerad, icke-akut tandvård i andra EU-länder under vissa förutsättningar. Om man ingår i det svenska socialförsäkringssystemet (bosatt eller arbetar i Sverige) och vill genomgå sådan behandling utomlands kan man ansöka om förhandstillstånd från Försäkringskassan och på det sättet få ersättning i efterhand, mot att vården kan styrkas med kvitton m.m.
När man är utomlands kan man styrka att man är försäkrad inom det svenska socialförsäkringssystemet genom att uppvisa det europeiska sjukförsäkringskortet, som kan beställas kostnadsfritt från Försäkringskassan. Om man saknar EU-kortet kan Försäkringskassan också hjälpa till med ett provisoriskt intyg. EU-kortet måste dock inte uppvisas inom Norden, där det räcker med legitimering på vanligt sätt. Utanför EU/EES-området råder i princip självkostnadspris för tandvård om Sverige inte har någon särskild överenskommelse med det andra landet och resande hänvisas därför ofta till privata sjuk- och reseförsäkringar.