När en person avlider kan det vara en hel del praktiska detaljer som måste ordnas. Utöver begravningsarrangemang och liknande är det vissa saker som skall ordnas med vad gäller den avlidnes kvarlåtenskap, innan det är möjligt att genomföra ett arvskifte. Här nedan skall något kortfattat sägas om hur vissa av dessa praktiska aspekter mer konkret går till i praktiken.
Det är huvudsakligen de så kallade dödsbodelägarna den avlidnes eventuella make/maka, sambo, arvingar samt universella testamentstagare som gemensamt ansvarar för att sköta om och även i övrigt förvalta dödsboet (den avlidnes kvarlåtenskap). Det kan handla om att exempelvis ta hand om fastigheter, betala vissa inkommande räkningar, säga upp abonnemang och liknande. Dödsbodelägarna skall också se till så att boutredning, bouppteckning och sedermera arvskifte genomförs nedan beskrivs lite närmare hur dessa saker går till. I vissa situationer kan så kallad särskild dödsboförvaltning bli aktuellt, exempelvis för att de olika dödsbodelägarna inte kommer överens eller inte har möjlighet att förvalta dödsboet och ordna med boutredning och så vidare. Ifall någon dödsbodelägare begär det kan en boutredningsman då bli utsedd, för att förvalta dödsboet i dödsbodelägarnas ställe. Efterlämnade den avlidne ett testamente där någon utpekas som testamentsexekutor, så är det vanligtvis denna person som blir utsedd till boutredningsman.
I dödsboförvaltningen ingår, som nämnts ovan, att göra en boutredning. Som antyds av ordet, handlar boutredningen om att utreda vad som ingår i dödsboet; vilka tillgångar och skulder som finns. Boutredningen mynnar som huvudregel ut i en bouppteckning, där den dödes tillgångar och skulder vid dödsfallet skall antecknas. Ifall den avlidne var gift vid sin död skall vanligen även makens/makans egendomar och skulder anges, eftersom gifta har så kallad giftorätt i varandras egendom (med undantag för om det rör sig om enskild egendom). Hade den avlidne upprättat ett testamente, så skall det inkluderas i bouppteckningen. I samband med detta kan vidare nämnas att ett testamente måste delges den avlidnes lagstadgade arvingar för att bli gällande. Bouppteckningen skall som grundprincip ske inom tre månader från det att dödsfallet inträffade och sedan skall bouppteckningspapperna skickas in till Skatteverket. Under speciella omständigheter, när den avlidne endast efterlämnar mycket små tillgångar, behöver man inte alltid förrätta en bouppteckning utan socialnämnden kan istället göra en så kallad dödsboanmälan till Skatteverket.
Var den avlidne gift vid sin död skall en bodelning ske innan det är möjligt att genomföra själva arvskiftet, för att klargöra vilken egendom som tillhör vilken make (detta även om det oftast är den efterlevande maken som i första hand ärver den avlidnes egendom). I vissa fall kan bodelning bli aktuellt även ifall den avlidne inte var gift, men dock efterlämnar en sambo. Arvskiftet skall gemensamt förrättas av arvingar och eventuella universella testamentstagare. Exakt vilken egendom som ingår i en arvinges arvslott, eller en universell testamentstagares andel, kan variera. Huvudregeln är att alla arvingar och universella testamentstagare skall få ta del av alla de olika egendomsslag som finns i kvarlåtenskapen. För ett väldigt förenklat exempel säg att det i en kvarlåtenskap finns en fastighet, diverse möbler och annat bohag samt 100 000 kr. på ett bankkonto. Alla arvingar skall då enligt grundprincipen få var sin del av de olika egendomsslagen; alltså en andel av fastigheten, någon möbel samt en summa pengar. Regeln om att alla arvingar skall få ta del av varje egendomsslag skall dock inte efterlevas in absurdum, utan egendom som ej lämpligen kan delas eller skiljas bör om möjligt läggas å en arvslott. Säg exempelvis att det i en avlidens kvarlåtenskap ingår en soffa och att den avlidne efterlämnar tre stycken arvingar soffan delas då vanligen inte i tre delar, utan en arvinge tilldelas soffan medan de övriga arvingarna får egendom av annan sort.