När en avtalspart begår ett kontraktsbrott har motparten i regel rätt att göra en påföljd gällande. Dessa kan ha till syfte att den felande parten skall upphöra med kontraktsbrottet eller att motparten skall ersättas skada som denne orsakats. Om en part underlåter att uppfylla en förpliktelse i avtalet begås ett kontraktsbrott. Vad som är ett kontraktsbrott framgår därigenom av avtalet. Inom svensk avtalsrätt finns det vissa påföljder som kan vidtas vid eventuella kontraktsbrott. I denna artikel behandlas några av de vanligaste avtalsrättsliga påföljderna.
Rätt att innehålla egen prestation
En vanlig påtryckningsmetod är att innehålla sin egen prestation. Om till exempel en vara skall levereras en specifik dag och säljaren inte levererar varan i tid har köparen rätt att hålla inne betalningen. Detsamma gäller om exempelvis den ena avtalsparten är sen med utförandet av ett arbete eller om en säljare har levererat en felaktig vara. Rätten att innehålla sin egen prestation kallas för detentionsrätt. En avtalspart kan utnyttja sin detentionsrätt både då motparten har begått ett kontraktsbrott och då man inser att ett kontraktsbrott kommer ske.
Prisavdrag
När det är fel på en vara eller tjänst kan man kräva prisavdrag. Prisavdrag kan också komma i fråga då det föreligger dröjsmål, d.v.s. om motparten inte fullgjort sin del av avtalet i tid. Ett prisavdrag kan ske antingen genom att avtalsparten betalar ett lägre pris än avtalat eller att avtalsparten kräver tillbaka en del av betalningen. Prisavdrag kan användas även om förutsättningarna för skadestånd eller hävning inte är uppfyllda och är därför en mer lättanvänd påföljd. När man skall beräkna hur stort prisavdraget skall vara brukar man tillämpa en metod som kallas för proportionalitetsmetoden. Denna metod är speciellt användbar då man köpt en viss kvantitet av en vara. Prisavdraget skall då motsvara den del som är felaktig. Detta innebär att om det är fel på 30 % av varorna skall priset sättas ned med 30 %. Ibland fungerar inte den metoden och då kan ersättningen istället beräknas utifrån vad det kostar att åtgärda felet eller vilken betydelse det har för avtalsparten.
Hävning
När ett avtal hävs är inte någon av parterna skyldig fullfölja avtalet. Detta innebär att om avtalsparterna ännu inte påbörjat fullföljande av avtalet, t.ex. om en avtalad leverans ännu inte skett, skall parterna inte fortsätta med detta d.v.s. inte göra någonting. Om prestationerna redan har utbytts skall dessa återlämnas, något som givetvis inte fungerar om avtalet gäller en tjänst och arbetet redan har utförts. En huvudregel i svensk avtalsrätt är att hävning endast får göras om felet är av en viss betydelse. Man brukar säga att det skall föreligga ett väsentligt fel. Detta är en värderingsgrund som innebär att det inte är alla felaktigheter som kan leda till hävning. Det krävs nämligen att felet är av vikt för den part som lider av felet. En förutsättning brukar även vara att den kontraktsbrytande parten skall inse eller åtminstone borde ha insett att felet är väsentligt.
Skadestånd
Skadestånd är en ersättning som har till syfte att sätta den som blivit utsatt för ett kontraktsbrott i samma ekonomiska läge som han skulle varit i om kontraktsbrottet aldrig hade skett. Den som lider skada på grund av ett kontraktsbrott har nämligen rätt att få ersättning för hela sin skada. För att skadestånd skall utgå krävs först och främst att det finns ett samband mellan kontraktsbrottet och skadan, något man brukar kallar kausalitet. Vidare krävs att det varit möjligt för den kontraktsbrytande parten att, vid avtalsingåendet, förutse skadan. Detta kallas för adekvans. Det finns två olika sätt att beräkna skadestånd, ersättningen kan utgå för det positiva kontraktsintresset eller det negativa kontraktsintresset. Om skadan ersätts enligt det positiva kontraktsintresset skall den skadelidande försättas i samma läge som om skadan aldrig hade inträffat. Enligt det negativa kontraktsintresset skall istället den skadelidande sättas i samma ställning som om avtalet aldrig hade ingåtts.
Vite
I vissa avtal finns bestämmelser om vite. Med vite menas ett förutbestämt belopp som skall betalas om någon av avtalsparterna begår ett kontraktsbrott. Vanligen brukar vite användas som ett alternativ till skadestånd, men det kan även användas tillsammans med skadestånd. Det är avtalsparterna själva som har att avgöra hur högt ett eventuellt vite skall vara och huruvida detta skall kunna kombineras med skadestånd.