Påföljder mot olovlig värdeöverföring


En värdeöverföring innebär en transaktion som leder till att förmögenhet tas från bolaget. Vidare gäller att för att en transaktion skall räknas som värdeöverföring måste det vara fråga om att bolaget avstår från förmögenhet utan att kräva någon motprestation. När ett bolag exempelvis betalar lön handlar det därför inte om en värdeöverföring eftersom en motprestation då finns. En olovlig värdeöverföring föreligger när transaktionen leder till att bolagets egna bundna kapital inte täcks av motsvarande förmögenhet eller då beslutet inte fattats formellt på bolagsstämman eller genom överenskommelse av alla aktieägare. För att bedöma hur mycket som måste finnas kvar ser man till den senast fastställda balansräkningen. Förmögenhet som motsvarar vad som i balansräkningen redovisats som bundet eget kapital skall således finnas kvar i bolaget. I denna artikel skall redogöras för de påföljder som kan tas till vid en dylik värdeöverföring, d.v.s. en olovlig värdeöverföring.

Allmänt om olovliga värdeöverföringar

Enligt huvudregeln skall den olovliga värdeöverföringen återlämnas till bolaget. Det är då den som har mottagit den olovliga värdeöverföringen som i första hand är skyldig att lämna tillbaka det som har mottagits till bolaget. I andra hand blir den som försumligt har medverkat till transaktionen skyldig att stå för bristen som uppkommer. Detta ansvar drabbar de som har deltagit i beslutet eller verkställandet av den olovliga värdeöverföringen. Dessa personer kan dock framställa ett regresskrav mot den som har mottagit värdeöverföringen. Med regress menas att den som har betalat en skuld i annans ställe har rätt att kräva ersättning för den som skulle ha betalat skulden från början. Skulle det vara så att värdeöverföringen endast delvis är olovlig skall dock endast den olovliga delen återbäras till bolaget.

Mottagarens ansvar

För att en olovlig värdeöverföring skall uppkomma krävs, som nämnts ovan, att en person skall ha tagit emot en förmögenhet och att detta innebär en olovlig värdeöverföring. Dock kan det ibland vara svårt att fastställa vem som skall räknas som mottagare. Dock är enligt huvudregeln den som primärt kan tillgodogöra sig värdet av överföringen att betrakta som mottagare. Det är därför många olika personer som kan ses som mottagare. Utgångspunkten är givetvis att mottagaren är en aktieägare men även en närstående till aktieägare eller blivande aktieägare kan ses som mottagare. Vidare kan den som mottar pant eller borgen, som innebär en olovlig värdeöverföring, ses som mottagare av värdeöverföringen. Dock skyddas mottagaren i vissa fall av att denne inte måste återbära vad som mottagits om inte mottagaren var i ond tro, d.v.s. att denne hade insikt eller borde ha haft insåg om att överföringen var olovlig, då mottagaren fick förmögenheten. Denna regel gäller till exempel om en aktieägare tar emot en öppen vinstutdelning. Vidare är mottagaren inte skyldig att återbära överföringen om mottagaren inte insåg eller borde ha insett att transaktionen var en värdeöverföring.

Medverkansansvaret

Först och främst bör uppmärksammas att en medverkare endast är sekundärt ansvarig efter mottagaren. Medverkaren är nämligen endast ansvarig för eventuell brist. Denna brist kan uppkomma genom att mottagaren antingen inte förmår betala eller är i god tro och därmed inte är ansvarig. Vidare krävs en verklig medverkan för att ansvar skall uppkomma. De huvudsakliga medverkarna utgörs således av bolagets ledning och de aktieägare som deltagit i beslut om olovlig utdelning. Dock kan ansvaret även drabba en utomstående. Exempelvis kan någon som tar emot förmögenhet av mottagaren till en olovlig värdeöverföring ses som medverkande. Till skydd för medverkare finns regler om krav på olika grader av vårdslöshet för ansvar. För att aktieägare eller någon utomstående skall drabbas av medverkansansvar krävs grov oaktsamhet, vilket givetvis begränsar ansvaret avsevärt. När det gäller bolagets ledning, d.v.s. styrelse och VD krävs dock endast oaktsamhet. Samma sak gäller för revisorer och särskilda granskare som medverkar till den olovliga värdeöverföringen.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar