I Sverige är det inte brottsligt att inte kunna betala sina skulder. Däremot kan betalningsproblem medföra att den skuldsatte riskerar att få betalningsanmärkningar hos banker och kreditbolag och få egendom utmätt av kronofogden. I vissa fall kan också konkurs eller skuldsanering bli aktuellt. Även om det alltså inte är något brott att inte kunna betala sina skulder så finns det vissa gärningar i samband med betalningssvårigheter som kan utgöra brott.
Oredlighet mot borgenärer
Brottsrubriceringen oredlighet mot borgenärer aktualiseras när en person som, när han är på obestånd (har ekonomiska svårigheter/problem med att betala skulder) eller när påtaglig fara föreligger för att han skall komma på obestånd, förstör eller genom gåva eller liknande agerande avhänder sig egendom av betydande värde. Även att genom avhändande av egendom försätta sig i obestånd, eller framkalla påtaglig fara för obestånd, räknas som oredlighet mot borgenärer.
Är situationen sådan att konkurs är nära förestående för en gäldenär och denne då för ut tillgångar av betydande värde ur landet med uppsåt att hålla dem undan från konkursen så kan också detta beteende klassas som oredlighet mot borgenärer. Detsamma gäller en gäldenär som i en konkurs undandrar eller undanhåller konkursförvaltningen någon tillgång. Även en gäldenär som i otillbörligt syfte underlåter att så långt som möjligt medverka till att tillgångar utomlands som skall ingå i konkursen ställs till förfogande för konkursförvaltningen, trots att konkursförvaltaren uppmanat gäldenären att medverka, begår brottet oredlighet mot borgenärer.
Man kan alltså sägas ha en viss lojalitetsplikt gentemot sina borgenärer (de personer man är skyldig pengar) och man ska därför inte agera på ett svekfullt sätt gentemot dessa genom att öka risken för att de ej skall kunna få betalt. Har man inga betalningssvårigheter så är det förstås fritt fram att i princip göra vad man vill med stora delar av sin egendom undantaget att exempelvis förstöra egendom som någon borgenär har pant i. Befinner man sig emellertid i ekonomiska svårigheter, så aktualiseras lojalitetsplikten i större utsträckning och det är då inte längre tillåtet att till exempel hur som helst ge bort värdefull egendom. Detta oavsett om man ger bort egendomen med faktisk avsikt att den skall tillfalla någon annan, eller om gåvan snarare är av skenkaraktär och endast syftar till att undangömma egendom från borgenärer så att gäldenären i ett senare skede själv skall kunna få tillbaka den.
Befinner man sig väl i konkurs har man i princip inte längre rätt att förfoga över sina egna tillgångar som man vill. Det är istället konkursförvaltaren som har hand om tillgångarna, till dess att borgenärerna i så stor utsträckning som möjligt kan få betalt för sina fordringar ur de tillgångar som finns att tillgå. Som gäldenär är man därför även i konkurs skyldig att vara lojal mot borgenärerna och får inte gömma undan egendom eller andra tillgångar från konkursen.
Oredlighet mot borgenärer kan resultera i fängelse i upp till två år. Skulle brottet anses vara av ett grovt slag riskerar gärningsmannen fängelse i mellan sex månader och sex år. När domstolen avgör huruvida det rör sig om ett grovt brott tar den bland annat hänsyn till ifall gärningsmannen i samband med brottet använt förfalskade handlingar, utnyttjat vilseledande bokföring, om det rört sig om ett väldigt omfattande brott osv.
Vårdslöshet mot borgenär
Avslutningsvis kan nämnas att det även finns ett brott benämnt vårdslöshet mot borgenär. Detta brott föreligger ifall någon som är på obestånd, eller när det föreligger påtaglig fara för att denne skall komma på obestånd, fortsätter att driva en rörelse och då förbrukar stora summor utan att det förekommer någon korresponderande nytta för rörelsen och på så sätt uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försämrar sin förmögenhetsställning i avsevärd mån.
Det är också att anse som vårdslöshet mot borgenärer att i liknande situationer inlåta sig på äventyrliga företag (till exempel riskabla och ekonomiskt osäkra affärer), lättsinniga ansvarsförbindelser eller liknande agerande, också det med resultatet att ens förmögenhetsställning av uppsåt eller grov oaktsamhet försämras i avsevärd mån. Det krävs inte för ansvar att gärningsmannen nödvändigtvis insåg att han var eller riskerade att komma på obestånd, utan det räcker att denne hade skälig anledning att anta att så var fallet. Vid vårdslöshet mot borgenärer blir påföljden fängelse i upp till två år. Detta brott får enbart åtalas av åklagare ifall åtal kan anses påkallat ur allmän synpunkt.