Beslut från landets hovrätter kan i många fall överklagas till Högsta domstolen. Högsta domstolen är sista instans för de mål som ska handläggas av allmän domstol. På grund av kravet på prövningstillstånd, som gäller för att mål ska tas upp av Högsta domstolen, är det dock ganska få överklagade mål som faktiskt tas upp till behandling av Högsta domstolen.
Domarna i Högsta domstolen kallas justitieråd. Alla justitieråd måste vara lagfarna domare, vilket innebär att de ska ha en juristexamen samt en avslutad domarutbildning. Några så kallade nämndemän, politiskt tillsatta domare utan juridisk utbildning, förekommer alltså inte i Högsta domstolen. I Högsta domstolen ska det finnas minst fjorton justitieråd. För närvarande (februari 2012) finns det sexton justitieråd i Högsta domstolen. Ett av justitieråden ska även vara domstolens ordförande. Det finns en möjlighet för domstolen att dela in sig i avdelningar. Detta är dock inte något obligatoriskt, utan ledamöterna i Högsta domstolen avgör själva om de vill dela in sig i avdelningar eller inte.
Om någon av Högsta domstolens ordinarie justitieråd skulle drabbas av sjukdom, behöver genomgå en operation eller till exempel ska vara föräldraledig finns det en möjlighet att förordna en tillfällig ersättare för detta justitieråd. Den tillfälliga ersättaren ska då vara en person som tidigare innehaft en tjänst som justitieråd och avgått från denna tjänst med ålderspension. En tillfällig ersättare ska bara utses i undantagsfall, då det uppstår ett akut behov av ersättare.
För Högsta domstolens domförhet finns ingen riktig huvudregel, så som det gör för tingsrätters och hovrätters domförhet. Man kan dock utgå ifrån att Högsta domstolen är domför med fem justitieråd, eftersom Högsta domstolen i de flesta ärenden är domför med just fem justitieråd. Högsta domstolen är domför med fem justitieråd i följande fall:
1. I mål där Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd.
2. I mål där Högsta domstolen är första domstolsinstans.
3. I mål där talan väckts i hovrätt (istället för i tingsrätt) och överklagande har skett till Högsta domstolen.
4. I mål som har överklagats av Justitiekanslern eller av en justitieombudsman.
5. I ärenden som handlar om resning, återställande av försutten tid eller klagan över domvilla, förutsatt att prövningen av ärendet inte är enkelt.
6. I ärenden som handlar om utlämning av personer till ett annat land på grund av att personen har begått ett brott.
I de fall som nämns under den andra punkten, mål där Högsta domstolen är första domstolsinstans, kan dock rätten vara domför med tre eller fyra ledamöter i de fall då man bedömer att framställningen i målet saknar laga skäl för talan eller annars är uppenbart ogrundad.
I andra fall än de som nämns ovan beslutar Högsta domstolen själv hur många justitieråd som ska ingå i rätten. Denna prövning görs inför varje enskilt mål eller ärende som inte faller under regeln, om att rätten ska bestå av fem justitieråd, ovan. Högsta domstolen får även bestämma själv hur många ledamöter som ska ingå i rätten då den avgör frågor om beviljande av prövningstillstånd i hovrätt, frågor om återförvisning av mål till hovrätt samt vid överklaganden av vissa av hovrättens avvisningsbeslut.
Enligt huvudregeln får högst sju justitieråd ingå i rätten. Denna huvudregel kan dock frångås, eftersom det i vissa fall är möjligt för Högsta domstolen att sammanträda i så kallat plenum. Att Högsta domstolen sammanträder i plenum innebär att samtliga sexton justitieråd sitter med i rätten (förutsatt att ingen av dem fått förhinder på grund av exempelvis sjukdom eller föräldraledighet).
När är det då möjligt för Högsta domstolen att avgöra mål i plenum? Först och främst finns det en möjlighet för Högsta domstolen att avgöra mål i plenum då det kommer fram att den mening som råder i rätten avviker från en rättsgrundsats eller lagtolkning som Högsta domstolen tidigare fastslagit i ett prejudikat. I dessa fall får antingen hela målet eller en viss fråga i målet avgöras av Högsta domstolen i dess helhet. Dessutom finns det möjlighet för Högsta domstolen att avgöra mål i plenum om det är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet i dess helhet eller en viss fråga som är aktuell i målet avgörs av Högsta domstolen i dess helhet. Då olika domar eller beslut från Högsta domstolen strider mot varandra avseende en viss rättsgrundsats eller en lagtolkningsfråga får dock Högsta domstolen endast sammanträda i plenum om rättens ledamöter finner att den i rätten rådande meningen avviker från den dom eller det beslut som meddelades senast.
Mål som ska avgöras av Högsta domstolen i dess helhet drar ofta ut lite på tiden, eftersom det kan vara svårt att hitta en tidpunkt då samtliga justitieråd är tillgängliga. Därför gäller att Högsta domstolen bara får sammanträda i plenum i mål som angår en häktad person eller i mål som enligt en särskild föreskrift ska avgöras skyndsamt om målet kan avgöras av Högsta domstolen i dess helhet utan någon menlig tidsutdräkt.
Det är möjligt att handläggningen av ett mål i Högsta domstolen kan behöva ta flera dagar i anspråk och att något justitieråd som ska delta i avgörandet av målet får förhinder sedan målet har inletts. I dessa fall gäller att Högsta domstolen, då den sammanträder med tre eller fler ledamöter, är domför även om ett justitieråd får förhinder.