Normalbeloppet vid löneutmätning


Löneutmätning är en åtgärd som kan vidtas då någon, som genom dom eller beslut, har ålagts att betala en fordran vägrar att självmant fullfölja betalningsförpliktelsen. Löneutmätning är vidare en av flera så kallade utsökningsåtgärder. Utsökning är en mer generell benämning på åtgärder som vidtas i situationer då någon vägrar att fullgöra en förpliktelse som fastställts i dom eller genom vissa beslut. Som exempel på andra utsökningsåtgärder kan nämnas avhysning och kvarstad. Utmätning är dock den utsökningsåtgärd som är aktuell då domen eller beslutet avser ett betalningsföreläggande. Löneutmätning innebär vidare att arbetsgivaren, eller någon annan som betalar ut ersättning till gäldenären, förbjuds att betala ut en del av ersättningen till gäldenären och förpliktigas att istället betala in den delen till Kronofogdemyndigheten, KFM. Med gäldenär menas den förpliktigade parten. Den berättigade parten brukar vidare kallas för borgenär.

Allmänt om normalbeloppet

Vid löneutmätning gäller vidare att den del av lönen som gäldenären behöver för sin egen och sin familjs försörjning skall undantas från utmätning. Den del av lönen som får behållas av gäldenären kallas för förbehållsbelopp och skall bestämmas i förhållande till det så kallade normalbeloppet. Normalbeloppet är ett schabloniserat belopp som årligen skall fastställas av KFM. I normalbeloppet skall de vanliga levnadskostnaderna, förutom bostadskostnader, täckas. Bostadskostnader läggs dock till vid sidan av normalbeloppet. Normalbeloppet blir vidare högre om gäldenären har familj. Avsteg från det fastställda normalbeloppet kan göras bland annat om gäldenären får förmåner genom arbetet som täcker sådana levnadskostnader som normalbeloppet avser att täcka.

Avsteg från normalbeloppet

Det finns, som nämnts, flera situationer då avsteg från det fastställda normalbeloppet kan göras. Avsteg kan både innebära att normalbeloppet blir lägre och att normalbeloppet blir högre. För det fall normalbeloppet har bestämts med hänsyn till att gäldenären har barn skall avdrag göras för barnbidrag, underhållsbidrag och flerbarnsbidraget som tillkommer barnet. Vidare skall vid bestämmande av normalbeloppet hänsyn tas till om gäldenären måste betala fordran till annan fordringsägare som har bättre förmånsrätt än den fordran för vilken utmätning genomförs. Dock gäller att så kallade umgängeskostnader, vilket är sådana kostnader som uppkommer vid en förälders umgänge med sitt barn, inte skall jämställas med sådana kostnader som har företräde framför den utmätta fordran. Som nämnts ovan skall sådana levnadskostnader som täcks av arbetsgivaren i form av olika förmåner medföra ett avdrag från normalbeloppet. Tillägg till normalbeloppet skall vidare göras för gäldenärens resor till och från arbetet. Dock skall tillägg inte göras för gäldenärens makes eller sambos resor till och från arbetet.

Tillägg för merkostnader vid sjukdom

Enligt huvudregeln skall KFM vidare göra tillägg till normalbeloppet för sådan medicin och vård som omfattas av högkostnadsskyddet. Hänsyn skall dessutom tas till sjukdom som någon i familjen har och som kan medföra ökade kostnader. Exempelvis kan nämnas ett rättsfall där en person medgavs tillägg till normalbeloppet med 1000 kronor i månad för en handikappsbil. Dock gäller att endast traditionell sjukvård, d.v.s. kostnader som ryms inom hälso- och sjukvårdssystemets system med högkostnadsskydd och patientavgifter, omfattas av tilläggsregeln. Därför omfattas normalt inte alternativa behandlingsformer. Observeras bör dock att KFM kan göra ett undantag härifrån och ibland medge avdrag även för sådana kostnader. Om gäldenären behöver särskild kost på grund av sjukdom skall vidare avdrag medges för extra kostnader som på grund av det kan uppkomma. Varje år publicerar Konsumentverket beräkningar av merkostnader för olika specialkostnader. Sådana publikationer kan tillämpas av KFM vid bestämmande av normalbeloppet. Dock kan påpekas att avdrag inte medges om gäldenären äter speciell mat på grund av religiösa eller andra skäl, utan det krävs att specialmat behövs på grund av sjukdom.

Tillägg för bostadskostnader

Enligt huvudregeln skall den faktiska bostadskostnaden läggas till normalbeloppet. Den faktiska bostadskostnaden utgör bostadskostnaden efter avdrag för bostadsbidrag och bostadstillägg. Från ovannämnd princip görs dock undantag i vissa fall. Om bostadskostnaden inte är känd beräknar KFM bostadskostnaden med utgångspunkt i det allmänna prisläget på orten. Om gäldenären bor i en egenägd fastighet skall KFM vidare beakta utgifter för nödvändiga driftskostnader, amorteringar och ränta i skälig omfattning. Om gäldenären istället bor i en bostadsrätt utgör avgiften till föreningen bostadskostnad. Vidare tas hänsyn till ränta och amorteringar som betalas för lån som har använts till insatsen eller reparationer. I och med kravet på att lån till fastighet eller bostadsrätt endast skall beaktas i skälig omfattning skall fullt avdrag inte medges om gäldenären exempelvis ökar amorteringstakten. Vidare skall avdraget för bostadskostnaden minskas om bostadskostnaden är oskäligt hög.

Bläddra bland juridiska artiklar