Ett handelsbolag grundas i ett avtal mellan två eller flera personer att gemensamt bedriva näringsverksamhet. Bolaget i sig anses bildat då avtalsförhållande föreligger mellan bolagsmännen och bolaget förts in i handelsregistret. Avtalet mellan bolagsmännen behöver inte upprättas skriftligt men ska åtminstone innehålla uppgifter om bolagsmännens namn och bostadsadress, bolagets namn samt verksamhetsföremålet. Det är möjligt för såväl fysiska som juridiska personer att vara bolagsmän. Handelsbolaget är en juridisk person.
Handelsbolagets interna förhållande kan i stor utsträckning regleras av avtalet mellan bolagsmännen. Den enda regeln gällande det interna förhållandet som inte går att avtala bort är den om bolagsmans kontrollrätt. I övrigt kan bolagsmännen själva avgöra vilka inbördes rättigheter och skyldigheter de anser lämpliga. Denna avtalsfrihet grundas i en tanke att bolagsmännen själva deltar i bolagets verksamhet. Bolagsmannens förhållande till tredjeman är dock reglerad i lag och går inte att avtala bort. När avtalet mellan bolagsmännen tolkas används samma tolkningsprincip som vid avtal i allmänhet.
Lojalitetsplikten
Vad lojalitetsplikten för bolagsmännen exakt innebär går inte att utläsa ur lagen. Istället får lojalitetspliktens omfattning bedömas utifrån allmänna sysslomannaregler och regler för andra associationsformer. Att lojalitetspliktens omfattning inte finns med i lagstiftningen innebär inte att den är mindre giltig. Överträdelser av lojalitetsplikten är däremot en avtalsrättslig fråga. Det är viktigt att skilja på handlingar som strider mot lojalitetsplikten och handlingar som strider mot lagen, exempelvis förskingring. Riktmärket är att bolagsmannen ska verka för att ändamålet i bolagsavtalet uppnås. Bolagsmännen ska vidare behandlas lika och en bolagsman får inte agera på ett sätt som skadar bolaget. Likabehandlingsprincipen är ett av de mest centrala begreppen gällande bolagsmans lojalitetsplikt. Resultatet, såväl vinster som förluster, ska fördelas lika mellan bolagsmännen. Om bolagsman uppsåtligen eller av oaktsamhet, när denna fullgör sitt uppdrag, skadar bolaget ska denne ersätta skadan.
En bolagsman får inte avgöra en fråga där en intressekonflikt föreligger mellan denne och övriga bolagsmän. Varje bolagsman är gentemot de övriga bolagsmännen skyldig att informera om sådana omständigheter som är av vikt för bolaget. Detta inkluderar att informera om en eventuell intressekonflikt föreligger, vilket exempelvis är fallet om bolagsmannen själv, eller närstående till denne, är part i en transaktion med bolaget. Att bedriva konkurrerande verksamhet med bolaget är i regel i strid med lojalitetsplikten. Konkurrensförbudet upphör först när personen inte längre är bolagsman. Det är dock möjligt att bedriva konkurrerande verksamhet om övriga bolagsmän får anses lämnat sitt samtycke. Konkurrensförbudet får inte vara så omfattande att det omöjliggör för bolagsman att försörja sig.
Bolagsman får inte fatta beslut som otillbörligt gynnar bolagsmannen själv eller tredjeman. Vad som åsyftas med otillbörligt får avgöras från fall till fall, med utgångspunkt i bolagsmännens interna förhållande och verksamhetens art. Om bolagsmännen är överens om beslutet är det inte att anse som otillbörligt, även om det tillsynes är ett beslut som gynnar en enskild person. I regel är dock varje rättshandling mellan bolaget och bolagsmannen själv ett fall där en intressekonflikt föreligger, vilket kräver att övriga bolagsmän avgör frågan.
Lojalitetspliktens effekt
Om en bolagsman agerar på sådant sätt att det står i strid med lojalitetsplikten är det en avtalsrättslig fråga, vilket innebär att konsekvensen kan bli att bolagsmannen blir tvungen att betala skadestånd till övriga bolagsmän. Om bolagsmannen åsamkat bolaget skada ska denne reparera skadan genom att ersätta bolaget. Har en bolagsman avgjort en fråga där denne haft en intressekonflikt utan att övriga bolagsmän känt till omständigheterna är beslutet ogiltigt om tredjeman känt till intressekonflikten och således varit i ond tro.