Kontrollåtgärder från arbetsgivarens sida –Skydd för den personliga integriteten


I takt med den tekniska utvecklingen i form av möjligheter att övervaka och medicinskt testa arbetstagare har diskussionen kring den personliga integriteten ökat. Arbetsgivaren har en viss rätt, genom sin arbetsledningsrätt, att vidta kontrollåtgärder. Det brukar sägas att gränsen för vad som är tillåtna kontrollåtgärder från arbetsgivarens sida avgörs med hänsyn till skyddet för arbetstagarens personliga integritet. En arbetsgivare inte kan tvinga en arbetstagare att undergå kontrollåtgärder, men det kan många gånger utgöra grund för uppsägning att motsätta sig en sådan åtgärd. En vanligt förekommande kontrollåtgärd från arbetsgivarens sida är drogtester. Arbetsdomstolens syn på drogtester är att de generellt sett inte är förbjudna. Under särskilda omständigheter kan de dock strida mot europakonventionen. Hänsyn tas särskilt till under vilka omständigheter kontrollen sker. Vidare kan arbetsgivare och arbetstagare genom avtal komma överens om rätt för arbetsgivare att utföra drogtester. Sådana avtal är i princip giltiga och innebär att en vägran från arbetstagaren att underkasta sig drogtest påkallat av arbetsgivaren kan utgöra ett avtalsbrott och i förlängningen saklig grund för uppsägning. Har inget uttryckligen avtalats mellan arbetstagare och arbetsgivare, eller mellan de fackliga organisationer som är verksamma på arbetsplatsen, kan arbetsgivaren ändå ha rätt att kräva drogtester genom sin arbetsledningsrätt. Detta förutsätter dock att det inte strider mot lag eller god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra huruvida ett beslut om att drogtesta en arbetstagare strider mot god sed på arbetsmarknaden görs en avvägning mellan arbetsgivarens intresse av att utföra drogtester och arbetstagarens skydd för sin personliga integritet. Det intrång som ett drogtest innebär måste alltså stå i rimlig proportion till det intresse arbetsgivaren tillgodoser. Skulle en sådan avvägning leda fram till att en arbetstagare faktiskt varit skyldig att underkasta sig ett drogtest kan en vägran att underkasta sig drogtestet utgöra saklig grund för uppsägning. Andra vanligt förekommande kontrollåtgärder är utpasseringskontroller, undersökningar av arbetsrum och låsta förvaringsutrymmen på arbetsplatsen. För anställda inom den offentliga sektorn finns det ett grundlagsskydd mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång. Det bör dock påpekas att arbetsrum inte omfattas av skyddet mot husrannsakan. På den privata sektorn finns däremot inget sådant skydd. Arbetsdomstolen menar att en rätt för arbetsgivare att vidta utpasseringskontroller utgör ett intrång i arbetstagarens personliga integritet, ett intrång som blir särskilt påtagligt eftersom en arbetstagare som vägrar underkasta sig kontroll riskerar att förlora arbetet. Även här måste således en intresseavvägning göras mellan en arbetsgivares intresse av att exempelvis förhindra butiksstölder och de integritetsaspekter som ovan berörts. Arbetsdomstolen anser att utpasseringskontroller är en bra metod för att motverka stölder och den har svårt att se någon annan metod för att komma tillrätta med sådana problem. Det beror givetvis på omständigheterna huruvida utpasseringskontroller får vidtas, men enligt gällande praxis är det rimligt att anta att utpasseringskontroller är tillåtna som ett medel att stävja misstänkta stölder. Slutligen kan något nämnas om de förbud som finns mot att öppna brev och göra intrång i dator. Dessa förbud blir främst aktuella för en arbetstagares privata brev, samtal och information i datorer.

Bläddra bland juridiska artiklar