Konsumentkrediter - exempel på konsumentens rättigheter


Det kan förekomma att en konsument ingår ett konsumentkreditavtal med en kreditgivare, men att kreditgivaren därefter överlåter sina rättigheter enligt avtalet till någon annan (säljer fordringen, etcetera); denna nya aktör blir då den som ses som kreditgivare. Den nya kreditgivaren får samma juridiska ställning som den ursprungliga; konsumenten har, som huvudregel, rätt att göra samma invändningar gällande mot den nya kreditgivaren som skulle kunna ha gjorts mot den ursprungliga.

Ifall krediten hör samman med ett kreditköp får konsumenten exempelvis även göra samma invändningar mot ett krav på betalning som skulle kunna ha skett mot säljaren av den aktuella varan eller tjänsten – det kan gälla bland annat att det finns ett fel i varan/tjänsten eller något liknande. Vid ett kreditköp kan konsumenten till och med ha rätt att kräva skadestånd eller återbetalning av köpesumman, med anledning av felaktigheter med mera i varan/tjänsten, från kreditgivaren. Kreditgivaren är nämligen i viss mån solidariskt ansvarig med säljaren av varan/tjänsten; kreditgivaren ansvarar alltså tillsammans med säljaren för att konsumentens legitima ersättningsanspråk fullgörs. Kreditgivarens ersättningsansvar kan dock delvis komma att begränsas, eftersom kreditgivaren aldrig är skyldig att betala mer till konsumenten än vad som mottagits av köparen på grund av kreditavtalet; är konsumentens ersättningskrav större än denna summa ansvarar alltså inte kreditgivaren för den överskjutande delen av ersättningskravet.

En annan viktig regel vad gäller konsumentens rättigheter i samband med konsumentkrediter är att ifall det exempelvis finns flera separata avtal om konsumentkrediter mellan konsumenten och kreditgivaren, så är det konsumenten som vid betalning till kreditgivaren har rätt att välja vilken skuld som betalningen så att säga skall knytas till. Om konsumenten betalar en viss summa till kreditgivaren och anger att det är betalning (alternativt delbetalning eller vad det nu kan röra sig om) för skuld 1, så kan alltså inte kreditgivaren räkna betalningen som betalning för skuld 2.

Bläddra bland juridiska artiklar