Konkurrensrättens syfte och grundläggande regler


Konkurrensrätten syftar till att kontrollera att företag och myndigheter inte sätter den fria konkurrensen ur spel. Tanken är att en effektiv konkurrens mellan företag leder till ökad välfärd för konsumenterna i form av lägre priser och ett bättre utbud av varor och tjänster. Det finns en rad olika typer av konkurrensbegränsningar: • Karteller; exempelvis då flera tillverkare kommer överens om att tillämpa samma priser och inte konkurrera med varandra • Missbruk av dominerande ställning; exempelvis när ett företag som dominerar på marknaden vägrar att sälja sina varor eller tjänster till vissa kunder• Horisontala konkurrensbegränsningar; till exempel ifall två läkemedelsföretag kommer överens om att samarbeta för att ta fram ett nytt vaccin• Vertikala konkurrensbegränsningar; exempelvis då en biltillverkare väljer att sälja sina bilar via vissa utvalda distributörer• Företagskoncentrationer; till exempel när tre flygbolag beslutar att gå samman till ett • Olovligt statligt stöd; exempelvis ifall en kommun säljer land till ett företag under marknadsprisetVissa typer av konkurrensbegränsningar är i princip förbjudna, till exempel karteller och missbruk av dominerande ställning. Andra typer av konkurrensbegränsningar är förbjudna om det visar sig att de begränsar eller snedvrider konkurrensen på ett märkbart sätt på den relevanta marknaden, utan att detta leder till fördelar för konsumenterna. Detta gäller exempelvis horisontala och vertikala konkurrensbegränsningar.För att bedöma om effekterna av ett avtal eller ett beteende begränsar konkurrensen måste man först identifiera på vilken produktmarknad företagen konkurrerar. Det kan till exempel vara marknaden för läskedrycker. Om en läskproducent skulle höja sina priser ca 5-10 procent och konsumenterna då skulle byta till en annan sorts läsk anses de två läskedryckerna tillhöra samma produktmarknad, eftersom konsumenterna då tydligen anser att de två läskedryckerna är utbytbara. Om konsumenterna däremot skulle fortsatta att köpa den första läskedrycken, trots prishöjningen, anses läskedryckerna tillhöra två olika produktmarknader. På liknande sätt bestäms den geografiska marknaden, som kan vara nationell eller omfatta hela EU. Konkurrensbegränsningar är förbjudna om de begränsar konkurrensen på ett märkbart sätt. Detta betyder att små och mellanstora företag oftast inte omfattas av förbudet. Om företagens sammanlagda marknadsandel på den relevanta marknaden inte överstiger en viss procentsats anses de inte kunna begränsa konkurrensen märkbart. Storleken på procentsatsen beror på vilken typ av konkurrensbegränsning det handlar om och varierar från 10 till 30 procent. Om den sammanlagda marknadsandelen är högre måste man göra en samlad bedömning av avtalets positiva och negativa effekter. Flera faktorer vägs in vid en sådan bedömning, till exempel parternas marknadsandelar, hur många konkurrerande företag det finns på marknaden och hur lätt det är för ett nytt företag att ta sig in på marknaden.Företag som bryter mot konkurrensreglerna kan dömas till böter och beordras att upphöra med det otillåtna beteendet. Böterna kan uppgå till högst tio procent av företagets årsomsättning. Det finns möjlighet för företag som åsamkats skada på grund av andra företags konkurrensöverträdelser att begära skadestånd inför domstol. Om konkurrensbegränsningen inverkar på handeln mellan EU:s medlemsländer faller den under EU-rättens konkurrensregler, som tillämpas av EU-kommissionen. Övriga fall bedöms enligt svensk konkurrensrätt, som tillämpas av Konkurrensverket. Den svenska lagen är snarlik med EU-rätten på detta område.

Bläddra bland juridiska artiklar