Informationsskyldighet vid distansavtal rörande finansiella tjänster och instrument


Speciell reglering gäller för distansavtal som ingås mellan en konsument och en näringsidkare samt rör så kallade finansiella tjänster och finansiella instrument – däribland inkluderas bland annat avtal rörande krediter, försäkringar, köp och försäljning av aktier och andra värdepapper, betalningstjänster samt andra typiska banktjänster och dylikt.

Näringsidkarens informationsskyldighet innan distansavtalet ingås

I rimlig tid innan ett distansavtal ingås, är näringsidkaren skyldig att ge konsumenten viss information. Exempelvis skall näringsidkaren upplysa om sitt namn och sin adress (samt en del andra identifikations- och kontaktuppgifter), det skall i förekommande fall anges vilken myndighet som ansvarar för kontrollen av näringsidkarens verksamhet (till exempel Finansinspektionen, som ansvarar för tillsyn av de flesta företag inom finansområdet), huvudsakliga egenskaper hos föremålet för distansavtalet (den aktuella finansiella tjänsten, eller vad det nu rör sig om) skall uppges, konsumentens skall informeras om priset (även inkluderat eventuella arvoden, skatter eller andra avgifter) och betalningssättet samt på vilket sätt avtalet skall fullgöras. I vissa fall kan distansavtalet medföra att konsumenten blir skyldig att betala vissa skatter eller liknande, vilka inte alltid kan betalas via näringsidkaren; konsumenten skall då upplysas också om detta. Näringsidkaren är vidare skyldig att upplysa om den osäkerhet och de risker som kan finnas i samband med att köpa exempelvis aktier och fondandelar (eller annat som avtalet avser). Information skall även ges om, bland annat, konsumentens så kallade ångerrätt, hur lång tid distansavtalet som kortast gäller, vad som gäller i samband med uppsägning av avtalet, vilket lands lagar som skall gälla för avtalet samt villkor i samband med eventuella klagomål från konsumentens sida (hur klagomål hanteras, möjliga sätt att lösa tvister på, vilken domstol som är behörig att hantera tvister etcetera). Konsumenten har också rätt att få se de fullständiga villkoren för distansavtalet inom rimlig tid innan avtalet ingås. Näringsidkaren är skyldig att ge all information på ett klart och tydligt sätt och i en varaktig form (exempelvis genom att skicka skriftlig information till konsumenten).

Särskilda regler vid telefonförsäljning

Ifall distansavtalet ingås på ett sådant sätt att det inte är möjligt att ge konsumenten information i varaktig form, på det sätt som nämnts ovan, innan avtalet (till exempel för att avtalet ingås via telefon, då det av förståeliga skäl kan vara svårt att genast översända dokument), så är näringsidkaren istället skyldig att ge konsumenten informationen i en varaktig form snarast efter det att avtalet har ingåtts. Vid telefonförsäljning gäller i viss mån särskilda regler för näringsidkarens informationsskyldighet. Vid början av ett sådant telefonsamtal är näringsidkaren skyldig att informera konsumenten om sin identitet (namnet på personen som ringer samt vilket företag denna person företräder) såväl som syftet med telefonsamtalet.

Vad gäller under den tid som distansavtalet löper?

Även efter det att distansavtalet ingåtts, så kan näringsidkaren sägas ha en viss informationsskyldighet. Under den tid som avtalet gäller är näringsidkaren skyldig att på konsumentens begäran tillhandahålla avtalsvillkoren. Som huvudregel har konsumenten också rätt att under den tid som avtalet löper ändra vilken sorts medel/form för distanskommunikation mellan parterna som skall användas; exempelvis från telefon till Internet.

Vad händer ifall näringsidkaren inte fullgör sin informationsskyldighet?

Om inte näringsidkaren ger konsumenten den information som han är skyldig att ge, på det sätt och i den form som informationen skall ges, så kan vissa påföljder komma att aktualiseras. Till exempel kan näringsidkaren vid vite åläggas att lämna informationen på ett korrekt sätt samt bli skyldig att betala skadestånd.

Bläddra bland juridiska artiklar