Inbördes förhållanden i enkla bolag


Ett enkelt bolag definieras som ett bolag som drivs av en eller flera personer och som inte är ett handelsbolag. För att ett bolag skall uppkomma uppställs tre krav. Det första kravet är att det skall föreligga ett avtal mellan delägarna som reglerar deras samverkan. Enligt det andra kravet skall samverkan ha ett gemensamt syfte och för det tredje skall delägarna ha åtagit sig att verka för det gemensamma syftet. Vidare ställs för handelsbolagets uppkomst krav på att delägarna avser bedriva näringsverksamhet samt att bolaget registreras i handelsregistret. Skulle något av de sistnämnda kraven inte vara uppfyllt föreligger istället ett enkelt bolag. Dock förutsätts att de tre grundläggande bolagskraven är uppfyllda. I denna artikel skall redogöras för hur delägarnas inbördes förhållanden ser ut i ett enkelt bolag.

Avtalsfrihet

Delägarna i ett enkelt bolag har stora möjligheter att själva reglera sin samverkan genom avtal delägarna emellan. Därför föreskrivs att de regler som gäller för de inbördes förhållandena i ett enkelt bolag är dispositiva. Med detta menas att lagreglerna endast tillämpas om delägarna inte har avtalat något annat. Vidare krävs inte att ett sådant avtal är skriftligt eller att det har kommit till uttryck på något annat sätt. Även underförstådda överenskommelser räknas nämligen som avtal. Dock kan det givetvis vara svårt att bevisa sådana överenskommelser. Det är vidare i stort sett samma regler som gäller för handelsbolag som skall tillämpas för enkla bolag. Eftersom bolagsmännen själva kan välja om de vill tillämpa reglerna behövs inte någon omfattande eller specifik reglering.

Bolagets organisation

Det finns givetvis många olika sorters enkla bolag och därmed många olika sätt att sköta bolaget. Vissa bolag har avancerade system med styrelse och VD medan delägarna i andra bolag endast har kommit överens om elementära frågor. Har bolagsmännen inte avtalat annat gäller att varje bolagsman skall ge samtycke innan en förvaltningsåtgärd får vidtas. Dock kan åtgärder vidtas utan föregående samtycke om det är fråga om ett brådskande ärende. Skulle en bolagsman ha fått i uppdrag att helt eller delvis sköta förvaltningen kan bolagsmannen uppsägas från sitt uppdrag endast om det finns starka skäl. Uppmärksamma dock att annat kan avtalas! Vidare anses inte den förvaltningsansvarige bolagsmannen ha rätt till arvode, till skillnad från när det gäller handelsbolag. Skulle en bolagsman ha utgifter som är nödvändiga eller nyttiga för bolaget har bolagsmannen rätt till ersättning för sina omkostnader tillsammans med ränta. Ersättningen får tas från de bolagsmedel som finns i bolaget. För att kunna kräva ersättning av en annan bolagsman krävs nämligen att kravet grundas på en överenskommelse mellan bolagsmännen. Vidare kan nämnas att bolagsmännen har en insynsrätt i bolaget. Insynsrätten innebär att bolagsmannen har rätt att ta del av bolagets räkenskaper och att få information om bolagets övriga angelägenheter. Insynsrätten gäller dock endast i den mån insynen inte förorsakar bolaget skada eller andra besvärligheter. Vidare kan en bolagsman som försummar eller missköter bolagets angelägenheter drabbas av skadestånd. Sådan skadeståndstalan skall väckas inom tre år från dess att den skadeståndsgrundande handlingen vidtogs.

Fördelning av vinst och förlust

Enligt huvudregeln föreligger för varje bolagsman en rätt till del av vinsten och en skyldighet att svara för eventuell förlust i bolaget. Skulle någon bolagsman ha begränsat sitt ansvar vid förlust kan istället ett kommanditbolag föreligga. Dock kan inte alla bolagsmän begränsa sitt ansvar ens i kommanditbolag. Har bolagsmännen inte avtalat något gällande fördelningen av vinsten gäller att bolagsmännen skall dela vinsten lika. Har ett enkelt bolag fyra delägare gäller således att varje delägare har rätt till en fjärdedel av vinsten. Har bolagsmännen upprättat ett årsbokslut har de rätt att ta ut vinsten från bolaget. I annat fall får bolagsmännen vänta tills bolaget upplöses. Vidare kan en bolagsman göra avdrag för vinst som inte utlämnats vid fullgörande av sin avtalade insats. Det bör även uppmärksammas att en bolagsman inte kan tvingas öka sin insats om inte en sådan ökning föreskrivs i bolagsavtalet.

Bläddra bland juridiska artiklar