Hävning av köpet


Syftet med rätten till hävning är att den part som vill undgå köpet skall kunna frigöras från avtalsbundenhet för att undvika att drabbas av ekonomisk förlust eller annan olägenhet.

Ibland kan det vara så att säljaren snabbt behöver sälja varan till en annan köpare, när den första köparen häver. Då kan det bli aktuellt med en täckningsförsäljning och för köparen att av en annan säljare köpa en vara av samma slag. För att enkelt förklara vad ett täckningsköp innebär kan sägas att det är en köprättslig term som innebär att köparen, efter att ha hävt avtalet på grund av fel i vara eller dröjsmål med avlämnande av varan, köper en likvärdig vara av en annan säljare. Ett problem som kan uppstå vid sådana täckningsköp är eventuella prisskillnader. Dessa prisskillnader kan läggas till grund för skadeståndskrav, vilket regleras i bestämmelserna om ersättning för prisskillnad. Det kan vara väldigt olika från fall till fall huruvida det spelar någon större roll om det blir något dröjsmål med avlämnandet av varan eller dröjsmål med betalningen av varan. För sådana varor som är utsatta för snabba prishöjningar eller prissänkningar kan det många gånger vara väldigt viktigt för den part som drabbats av avtalsbrottet att snabbt få till stånd en täckningstransaktion. Det blir alltså i sådana fall, där det finns risk för snabba prissänkningar eller prishöjningar, viktigt för köparen eller säljaren att kunna gardera sig för att inte drabbas av ekonomisk förlust eller annan olägenhet. Det är viktigt att komma ihåg att när man inte riktigt kan lita på den avtalsbrytande partens solvens, det vill säga betalningsförmåga, så kan värdet av rätten man har att kräva skadestånd för prisskillnad bli lägre än man kanske hade trott.

Inom köprätten kan man säga att det generellt vid hävning inte spelar någon roll vad orsaken till avtalsbrottet varit. Huvudregeln för när hävning får ske är att motparten måste ha gjort sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott. Det är alltså för den drabbade parten som avtalsbrottet skall vara av väsentlig betydelse. Motparten skall också ha insett detta eller så skall det åtminstone kunna konstateras att han borde ha insett det. En relevant fråga i sammanhanget är vad som egentligen menas med väsentligt avtalsbrott. Generellt har man angivit att det skall ha medfört en sådan olägenhet för den andra parten ”as substantially to deprive him what he is entitled to expect under the contract”. När det gäller hävning på grund av köparens betalningsdröjsmål, det vill säga när säljaren häver köpet av den anledningen, så ser väsentlighetskravet lite annorlunda ut. Man utgår ifrån att det vanligtvis går relativt lätt att bedöma betydelsen av ett betalningsdröjsmål, utan att behöva fästa någon större vikt vid de olägenheter som säljaren förorsakas. När det gäller hävning på grund av köparens betalningsdröjsmål kan man alltså säga att det endast hänvisas generellt till ”väsentligt avtalsbrott”.

Det är inte stadgat vid vilken tidpunkt den avtalsbrytande parten skall ha haft den behövliga insikten om att motparten vill häva köpet. Vid avtalets ingående borde man vanligtvis kunna bedöma konsekvenserna av ett eventuellt avtalsbrott. Men då det inte finns reglerat kan man tänka sig att det skulle kunna vara acceptabelt att en senareläggning för bedömningen av vid vilken tidpunkt hävningsintresset uppkommit. Att man vid avtalets ingående tar hänsyn till de upplysningar som en part lämnar och även vilka särskilda önskemål han möjligtvis kan ha, kan tyckas självklart eller i vart fall befogat. Om en part däremot redan drabbats av ett avtalsbrott och vill häva köpet kan det tyckas vara mera tveksamt att han då i den situationen skall ha möjlighet att kunna förbättra de möjligheter man har till att häva köpet, genom att alltså först då tala om hur viktigt det är att man får sin avtalsenliga prestation.

Det finns en situation då särskilda regler gäller för hävningssituationen. Det är i de fall då varor är särskilt tillverkade eller anskaffade för köparen. Varför man valt att särskilt reglera den situationen är helt enkelt på grund av att man tagit hänsyn till att säljaren riskerar att drabbas väldigt hårt under sådana förhållanden. Det kan ju vara så att säljaren får det väsentligt mycket svårare att sälja varan till en annan köpare, när den som specialbeställt varan häver köpet. Detta såvida det inte rör sig om marknadsvaror, som normalt sätt inte blir svår att sälja till en ny köpare och således drabbas troligtvis säljaren inte av någon olägenhet, i vart fall inte någon större sådan.

I de fall det blir svårt för säljaren att sälja varan vidare, på grund av att det rör sig om ett tillverkningsköp eller köp av en vara som skall anskaffas från annat håll och som dessutom är avsedd speciellt för köparen och det skulle innebära en väsentlig förlust för säljaren att han inte kan sälja varan vidare, gäller att det blir svårare att få igenom en hävning. Det gäller då att köparen får häva endast om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom dröjsmålet. Ett väsentligen förfelat avtalssyfte som man här talar om är allvarligare än att dröjsmålet har väsentlig betydelse. Dock finns det inget krav på att säljaren måste ha insett vilka konsekvenser som kan uppstå för köparen för att hävning skall bli aktuellt. När köparen kan visa på att hans avtalssyfte är väsentligt förfelat får köparen alltså häva köpet när det gäller de varor som är särskilt tillverkade eller anskaffade för köparen.

Bläddra bland juridiska artiklar