Finansinspektionen (FI) är den statliga myndighet som har det övergripande tillsynsansvaret över finansmarknadens aktörer. Syftet med Finansinspektionens tillsyn är tvådelad. Dels ska tillsynen garantera stabilitet och effektivitet på finansiella marknader, dels ska myndigheten verka för ett gott konsumentskydd i finanssektorn. I fokus står den verksamhet som bedrivs av aktörerna på de svenska kapital- och värdepappersmarknaderna och tillsynen omfattar över 4000 företag, bland annat banker, fondbolag och försäkringsbolag. Eftersom konsumenter blir allt mer aktiva på de finansiella marknaderna har Finansinspektionens särskilda tillsynsansvar över konsumentskyddet fått en allt mer central roll på senare år. Ny konsumentlagstiftning på EU-nivå bidrar också till denna utveckling.
Arbetsmetoder
Finansinspektionens arbetsmetoder innefattar dels åtgärder som gäller enskilda aktörers verksamhet, dels allmänna åtgärder som syftar till att stärka finansmarknadens funktion som helhet.
Bland åtgärder som fokuserar på enskilda aktörer märks tillståndsgivning, tillsyn över aktörernas efterlevnad av regler och villkor och enskilda utredningar vid misstanke om marknadsstörande verksamhet som t.ex. insideraffärer. För att få lov att driva en verksamhet som erbjuder finansiella tjänster (värdepappersrörelse, bank- och finansieringsrörelse, fondrörelse etc.) krävs att Finansinspektionen utfärdat ett tillstånd som stadgar att sökanden ansetts lämplig att bedriva verksamheten. Om Finansinspektionens löpande tillsyn visar att ett företag inte följer de regler som satts upp kan myndigheten dra in eller låta bli att utfärda ett sådant tillstånd varvid verksamheten inte kan fortgå. Enskilda företags efterlevnad av konsumentskyddsbestämmelser säkerställs och utvecklas genom bl.a. bevakning av hur företagens information till konsumenten lämnas och hur den är utformad. Man granskar också företagens rutiner avseende exempelvis klagomål och andra kundkontakter.
Bland Finansinspektionens allmänna åtgärder märks utfärdandet av enhetlig och samtidig marknadsinformation och föreskrifter och allmänna råd för aktörerna på finansmarknaden. Finansinspektionens allmänna råd får stor betydelse i affärslivet, inte minst på konsumentskyddsområdet där råden om konsumentkrediter och bolånetak kan nämnas som praktiskt viktiga exempel. Genom riskbedömningar och analyser av företagens krisberedskap deltar Finansinspektionen dessutom i Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS). FSPOS är en samarbetsgrupp för finansiell krisberedskap och ekonomisk stabilitet på regional och nationell nivå mellan offentliga myndigheter som Riksgälden och Riksbanken m.fl. och det privata näringslivets aktörer, t.ex. banker och värdepappersbolag. Finansinspektionen är dessutom den myndighet som i Sverige är samordningsorgan för det internationella samarbetet som syftar till att bekämpa terrorism och penningtvätt genom exempelvis frysning av finansiella tillgångar.
Organisation och finansiering
Finansinspektionen leds av en styrelse som tillsätts av regeringen för tre år i taget. I styrelsen tas beslut om frågor av principiell vikt medan den löpande verksamheten sköts av generaldirektören, som också tillsätts av regeringen. Myndigheten är indelad i flera avdelningar med olika ansvarsområden såsom bank, ekonomisk analys och kommunikation. Finansinspektionens verksamhet finansieras på två sätt. Kostnader för prövning av tillstånd och anmälningar täcks helt genom tillståndsavgifter från de företag som söker. Kostnader för tillsyn täcks inledningsvis genom anslag från statsbudgeten, men dessa återförs genom att Finansinspektionen tar ut tillsynsavgifter från företagen de granskar.
Påföljder vid brister
När företag bryter mot uppsatta regler har Finansinspektionen olika sanktionsmöjligheter beroende på överträdelsens grad och på om företagen bryter mot de regler som finns för verksamheten i sig eller exempelvis mot regler om informationsgivning och värdepappershandel. Finansinspektionen har möjlighet att utfärda anmärkningar, varningar, strafftillägg och förelägganden. I särskilt allvarliga fall kan företagets tillstånd återkallas.
Om en utredning visar på misstänkt brottsligt agerande, genom exempelvis insiderhandel eller otillbörlig marknadspåverkan (d.v.s. att på otillåtet sätt försöka påverka exempelvis ett företags aktiekurs) lämnas ärendet över till Ekobrottsmyndigheten som beslutar om vidare utredning och eventuellt väckande av åtal.