Förvärvslåneförbudet


Förvärvslåneförbudet innebär att lån inte kan ges till en potentiell köpare av aktier i bolaget. Det ska alltså inte vara möjligt att finansiera ett förvärv av ett aktiebolag med aktiebolagets egna medel. Bestämmelsen lyder som följer: ”Ett aktiebolag får inte ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för lån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i 1 § skall förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern.” Det finns ett antal krav som vi behöver titta närmare på för att få klarhet i när bestämmelsen kan tillämpas.

De personer som avses i 1 § är den förbjudna kretsen med aktieägare, styrelseledamöter, verkställande direktörer och till denne närstående fysiska eller juridiska personer som finns i bestämmelsen om närståendelåneförbud. Lånet ska ges, eller säkerheten ska ställas, så att låntagaren skall förvärva aktier i bolaget. Om det uttalade syftet med lånet eller säkerheten är ett annat så tillämpas inte bestämmelsen. Detta bör lämpligen även gälla i det fall lånet ändå har använts för förvärv av aktier, så länge som detta inte var syftet med lånet. Det är givetvis svårt att bedöma avsikten med ett lån eller en säkerhet och den bedömningen får göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.

Med ”överordnat bolag i samma koncern” avses ett moderbolag. Ett dotterbolag får inte ge lån till någon för att han eller hon ska förvärva aktier i moderbolaget. Ett tredje krav som uppställs i bestämmelsen är att lånet ska ges i syfte att gäldenären skall förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Motsatsvis innebär detta att förvärvslåneförbudet inte aktualiseras om lånet lämnas efter det att aktierna i det långivande bolaget redan har förvärvats.

Exempelvis borde det alltså vara tillåtet att AB 1 lånar ut pengar eller ställer säkerhet för ett lån för AB 2 efter att AB 2 har köpt aktier i AB 1 men lånat pengar av någon annan för att kunna genomföra köpet. För att det inte skall vara alltför enkelt att kringgå förvärvslåneförbudet på detta sätt, så har det uppställts ett krav på att kreditgivaren skall ta en reell kreditrisk. Om kreditgivaren inte har tagit en faktisk kreditrisk tillämpas förvärvslåneförbudet. Därför borde så kallade minutenlån inte vara tillräckligt för att kringgå bestämmelsen om förvärvslåneförbudet. Med minutenlån avses att bolag som har sålt aktier ställer säkerhet eller lämnar lån till förvärvaren av aktierna några minuter eller timmar efter det att aktierna förvärvades. I det fallet har det inte funnits en reell risk för att kreditgivaren inte skulle få tillbaka sina pengar, men om kreditgivaren har tagit en reell kreditrisk genom att inte från början vara säker på att det förvärvade bolaget skulle täcka krediten, så tillämpas inte förvärvslåneförbudet.

Om ett bolag har lämnat lån eller ställt säkerhet i strid med bestämmelsen om förvärvslåneförbudet så ska mottagaren lämna tillbaka det han eller hon har fått. Det uppstår alltså en återbäringsskyldighet för mottagaren som i allt väsentligt stämmer överens med vad som gäller vid olovliga värdeöverföringar. Till skillnad från vad som gäller vid olovliga värdeöverföringar, aktualiseras dock här inget bristtäckningsansvar om mottagaren inte kan betala tillbaka det hon eller han har mottagit.

Om det gäller säkerhet så blir konsekvensen ogiltighet, säkerheten kan inte göras gällande mot bolaget. För att säkerheten ska bli ogiltig krävs också att bolaget som har ställt säkerheten visar att mottagaren av densamma insåg eller borde ha insett att säkerheten var olaglig, det vill säga i strid med förvärvslåneförbudet.

Det ska också nämnas att det finns en möjlighet till dispens från förvärvslåneförbudet. Skatteverket kan meddela dispens om det är påkallat på grund av särskilda omständigheter. Bestämmelsen gäller dock inte publika bolag som har lämnat lån eller ställt säkerhet för förvärv av aktier i det egna bolaget. Dispens meddelas också ganska restriktivt även i andra fall, eftersom syftet med bestämmelsen, enligt lagens förarbeten, är att underlätta vid generationsskiften och liknande.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar