En viktig del i utövandet av den kommunala demokratin och det lokala självstyret är systemet med förtroendevalda politiker i kommunala organ. De förtroendevalda är i de allra flesta fall fritidspolitiker som engagerar sig i lokala partier vid sidan av sina vanliga jobb och som sedan väljs till förtroendeuppdrag, antingen direkt av kommunmedlemmarna eller av kommunfullmäktige. Som demokratisk modell är tanken att minska avståndet mellan invånare och styrande i kommunen.
Förtroendevalda är ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, nämnder, beredningar och motsvarande organ i kommunalförbund, landsting och regioner. Även kommunrevisorerna räknas till de förtroendevalda, medan styrelseledamöter i kommunala företag och kommunalt tillsatta nämndemän i domstolarna inte omfattas.
Valbara till kommunfullmäktige är de som uppfyller kraven för rösträtt, d.v.s. som vid tiden för valet har fyllt arton år, är folkbokförda inom kommunen och uppfyller medborgarskapskravet. Medborgarskapskravet innebär att personen antingen är medborgare i Sverige, Norden eller EU, eller att personen varit folkbokförd i Sverige i tre år. Två viktiga undantag till dessa valbarhetsregler finns dock.
Det första undantaget säger att personer som är chefer eller annars har en ledande ställning bland personalen i kommunen inte får väljas till kommunala uppdrag. Det andra undantaget innebär att ytterligare krav ställs på den som ska väljas till revisor med granskningsansvar över kommunal verksamhet. För att värna revisorernas oberoende får dessa inte ha några band till verksamheten som ska granskas, och inte heller sitta i fullmäktige.
Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs direkt och proportionellt i de kommunala valen. Enskilda personer kan kryssas genom personval, annars tillsätts mandaten i den ordning som namnen står på partiets valsedel. Namnordningen beslutar partiet internt.
Ledamöter och ersättare i nämnder väljs indirekt, men proportionellt i relation till resultatet i fullmäktigevalet så att varje parti får ett visst antal mandat i varje nämnd. Eftersom antalet ledamöter i varje nämnd är lågt är det svårt att nå full proportionerlig representation i varje nämnd. Därför förhandlar partierna med varandra om hur mandaten fördelas mellan olika nämnder, så att ett parti som t.ex. profilerar sig mot miljöfrågor kan få fler poster i miljönämnden och istället underrepresenteras i någon annan nämnd. Det parti eller partiblock som har majoritet i fullmäktige får vanligtvis ordförandeposten i nämnderna, medan minoriteten tillsätter posten som vice ordförande. Vilken person som sitter på respektive partimandat i nämnden avgörs av partiet internt, genom t.ex. beslut på medlemsmöte, och fastslås av kommunfullmäktige.
För att möjliggöra för alla förtroendevalda att kunna delta i sammanträden finns särskilda regler om att förtroendeuppdrag ger rätt till ekonomisk ersättning och ledighet. Förtroendevalda har rätt till ledighet från sina vanliga jobb för att kunna fullgöra sitt uppdrag och ledighet beviljas för sammanträden och vissa förberedande möten liksom för restiden till mötena. Utöver detta ska ledighet beviljas så att den anställde får tid till dygnsvila före eller efter mötet, en regel som främst är riktad mot personer som jobbar nattskift.
Förtroendevalda har dessutom rätt till arvode, d.v.s. ekonomisk ersättning, för de sammanträden man deltar i. Arvodets nivå och andra villkor fastställs av kommunfullmäktige och brukar bestå i ett grundarvode med påslag för varje hel timme som sammanträdet pågår. Reglerna om ekonomisk ersättning gäller inte de personer som är arvoderade på heltid, d.v.s. kommunal- och oppositionsråd, vars arvode bestäms enligt samma regler som gäller för de högre chefstjänstemännen i kommunen.
Om man varit tvungen att ta ledigt från sitt ordinarie jobb för att kunna medverka på sammanträdet kan man dessutom få ersättning för förlorad arbetsinkomst efter att detta styrkts, t.ex. genom löneavdrag som framgår av en lönespecifikation. Även personer som inte lönearbetar, utan istället t.ex. uppbär A-kassa eller föräldrapenning, har rätt till denna ersättning. Hur stora summor som helst kommer dock inte ifråga, utan ersättningen ska lämnas med ett skäligt belopp. Även resekostnader och liknande kan i vissa fall ersättas, exempelvis har förtroendevalda med funktionsnedsättning rätt till ersättning för de eventuellt ökade resekostnader som följer av uppdraget.