Förfarandet vid löneutmätning


Löneutmätning kan bli aktuellt då någon som, genom en dom eller särskilt beslut, har ålagts ett betalningsföreläggande inte självmant betalar fordran. Löneutmätning innebär vidare att gäldenärens lön tas i anspråk för att täcka borgenärens fordran. Med gäldenär menas den förpliktigade parten och med borgenär avse den berättigade parten. Löneutmätningen går till på så vis att Kronofogdemyndigheten, KFM, förbjuder arbetsgivaren, eller annan utbetalare, att betala ut en viss del av lönen till gäldenären. Denna del skall istället betalas in direkt till KFM som sedan vidarebefordrar beloppet till borgenären. Vid löneutmätning gäller vidare att det endast är den delen av lönen som gäldenären inte behöver för sin egen och sin familjs försörjning som får bli föremål för utmätning. Den del av lönen som gäldenären skall få behålla, löneutmätningen till trots, kallas för förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppets storlek bestäms med beaktande av det så kallade normalbeloppet som fastställs varje år av KFM. Normalbeloppet är ett schabloniserat belopp och skall täcka gäldenärens, och gäldenärens eventuella familjs, levnadskostnader. Uppmärksammas bör dock att boendekostnader inte ingår i normalbeloppet och därför läggs till förbehållsbeloppet. Enligt huvudregeln skall hela bostadskostnaden i sådana fall beaktas men ibland modifieras regeln.

Gäldenärens upplysningar

Om det inte skulle vara onödigt tidskrävande skall gäldenären för det första få tillfälle att yttra sig innan en utmätning vidtas. Syftet med denna bestämmelse är att gäldenären på så vis skall ges tillfälle att tillvarata sina rättigheter genom att lämna sådana upplysningar som kan ha betydelse för utgången i målet. I regel behöver gäldenären inte höras för det fall gäldenären byter arbetsgivare och beslut om löneutmätning meddelas även hos den nya arbetsgivaren. Vidare behöver gäldenären inte heller höras om gäldenären redan är föremål för löneutmätning och utmätning i även annan ersättning är aktuellt. Dock skall gäldenären beredas tillfälle att yttra sig även i dessa situationer om det finns särskilda skäl till det.

Beslutsunderlag

För att fatta ett korrekt beslut behöver KFM utarbeta beslutsunderlag. Om gäldenären svarar på myndighetens underrättelse om utmätning kan de upplysningar gäldenären därmed lämnar användas som en del av beslutsunderlaget. Vidare kan KFM begära upplysningar av gäldenärens arbetsgivare. Sådana upplysningar kan då exempelvis gälla gäldenärens löneförhållanden och anställningsförhållande i övrigt. För det fall gäldenären inte vill lämna upplysningar självmant kan KFM få information bland annat genom skatteuppgifter och tidigare upplysningar. KFM kan även vända sig till exempelvis Försäkringskassan för att undersöka huruvida gäldenären får bidrag och dylik ersättning. KFM skall vidare undersöka om gäldenären får ett nytt arbete för det fall gäldenären skulle avsluta sin anställning.

Ändring av beslut

Om det skulle finnas anledning därtill skall beslutet ändras. En ändring skall alltid företas om gäldenären kommer in med nya uppgifter om sina ekonomiska förhållanden. KFM har vidare möjlighet att självmant besluta om en ändring av beslutet, även om det inte skulle yrkas från någon av parterna. Vidare gäller att alla pågående beslut om löneutmätning skall omprövas varje år. Innan en sådan omprövning brukar KFM begära upplysningar av gäldenären och arbetsgivaren på samma vis som om en ny utmätning skulle företas. Slutligen kan nämnas att om beslutet skulle ändras till nackdel för gäldenären skall gäldenären alltid ges tillfälle att yttra sig. Dock behöver inte gäldenären ges tillfälle att yttra sig om det vore uppenbarligen obehövligt eller om beslutet inte kan uppskjutas.

Verkställighetstidpunkt

Verkställighetstidpunkten är den tidpunkt då KFM:s utmätningsbeslut får rättsverkan. Rättsverkan får beslutet vidare då arbetsgivaren, eller utbetalaren, gör avdrag för utmätningen i gäldenärens lön. Normalt brukar avdraget göras vid flera olika löneutbetalningar. Detta innebär att beslutet får rättsverkan vid varje betalningstillfälle. Det spelar ingen roll för verkställigheten om lönen betalas ut i förskott. Även i detta fall skall verkställighet ske vid betalningstillfället. Om löneutmätningen gäller en så kallad dagsersättning, som exempelvis arbetslöshetsersättning eller sjukersättning, skall avdrag anses göras för varje dag ersättningen betalas ut. Det spelar då ingen roll om utbetalningen sker med längre mellanrum.

Förmånsrätt

När en person har skulder hos flera olika borgenärer kommer regler om förmånsrätt att bli aktuella. Förmånsrättsreglerna avgör vem som först skall få ersättning för sin fordran. En löneutmätning är fullbordad vid verkställighetstidpunkten och får därmed förmånsrätt framför andra fordringar. Även om arbetsgivaren skulle ha innehållit ett belopp som inte har betalats till KFM direkt utan indrivits från arbetsgivaren anses verkställighet ha skett vid den tidpunkt då lönen betalades ut.

Bläddra bland juridiska artiklar