Utmätning är en åtgärd som kan vidtas för det fall någon som,genom dom eller beslut, har meddelats ett betalningsföreläggande vägrar att fullfölja föreläggandet. Utmätning företas genom Kronofogdemyndighetens, KFM, försorg. En utmätning går till så att egendom som tillhör gäldenären, d.v.s. den förpliktigade parten, beslagtas i syfte att täcka borgenärens, d.v.s. den berättigade parten, fordran. När en utmätning sker skall först och främst sådan egendom väljas som kan täcka borgenärens fordran med minsta kostnad och olägenhet för gäldenären. Med anledning av detta är så kallad löneutmätning något som i regel företas före utmätning av annan egendom. Om en löneutmätning företas innebär detta att gäldenärens lön, eller liknande ersättning, tas i anspråk. Arbetsgivaren, alternativt annan utbetalare, är då förbjuden att betala ut lönen till gäldenären. Istället skall lönen betalas in till KFM direkt. Anledningen till att löneutmätning väljs före utmätning av annan egendom är att en löneutmätning anses vara mindre ingripande än då annan egendom utmäts.
Allmänt om löneutmätning och förbehållsbeloppet
Löneutmätning får endast ske för den del av lönen som gäldenären inte behöver för sin egen eller sin familjs försörjning. Det belopp som härigenom skall undantas från utmätning kallas för förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet skall bestämmas utifrån ett så kallat normalbelopp som fastställs för varje år. Normalbeloppet skall motsvara vad som kan tänkas behövas för försörjningen och blir högre om gäldenären har familj. I normalbeloppet skall vanliga levnadskostnader, förutom bostadskostnad, ingå. Detta innebär att bostadskostnaden skall beräknas särskilt, vid sidan av normalbeloppet. Det är KFM som bestämmer förbehållsbeloppets storlek och KFM skall vidare fastställa hur stor utmätningen skall vara vid varje betalningstillfälle, detta kallas för utmätningsbeloppet. Vidare gäller att löneutmätning endast kan företas för sådan inkomst som utbetalas i Sverige. Skulle gäldenären bo utomlands skall förbehållsbeloppet ändå bestämmas i svenska kronor.
Vad som menas med familj vid löneutmätning
Eftersom förbehållsbeloppet gäller för att försörja gäldenären och gäldenärens familj är det viktigt att veta exakt vilka som räknas till gäldenärens familj vid beräknande av förbehållsbeloppet. Som familj räknas make eller maka samt gemensamma barn. Även makens eller makans barn räknas till gäldenärens familj om gäldenären varaktigt bor tillsammans med barnet. Om ett par är sambo skall de likställas med makar vid löneutmätningen. Dock räknas inte gäldenärens föräldrar eller andra släktingar som varaktigt bor tillsammans med gäldenären som familjemedlemmar. Endast barn som varaktigt bor tillsammans med gäldenären, gäldenärens make eller sambo och vilka gäldenären är skyldig att försörja räknas som barn vid beräknande av förbehållsbeloppet. Sådan försörjningsskyldighet upphör då barnet har fyllt 18 år. Alternativt upphör försörjningsskyldigheten senast då barnet fyllt 21 år, om barnet går i skolan efter 18 års ålder. Vidare kan föräldrarnas försörjningsskyldighet påverkas av barnets eventuella egna inkomst. Normalbeloppet skall minskas för det fall barnet inte bor hos gäldenären hela tiden utan istället växelvis bor med den andra föräldern någon annanstans.
Vad som menas med normalbelopp
Syftet med normalbeloppet är att gäldenären och gäldenärens familj skall tillförsäkras en skälig levnadsstandard och trygga de mest grundläggande ekonomiska behoven. Normalbeloppet skall, som nämnts, omfatta de vanliga levnadskostnaderna förutom bostadskostnader som gäldenären tillförsäkras vid sidan av normalbeloppet. Normalbeloppet utgår i ett schabloniserat belopp och gäldenären har att själv bestämma hur tillgångarna skall spenderas. Dock kan avvikelser till minskning av normalbeloppet förekomma. Som exempel kan nämnas fall då gäldenären genom sin tjänst får förmåner som är avsedda att täckas av normalbeloppet, till exempel fri kost.