Ett enkelt bolag är inte en juridisk person. Med detta avses att det enkla bolaget inte kan ha egna skulder eller tillgångar, eller vara part i domstol. Utåt agerar således inte det enkla bolaget som en självständig enhet; istället företräds bolaget av dess bolagsmän. Om det enkla bolaget ingår ett avtal med en utomstående (tredje man) binds, enligt lagens bestämmelser, endast den bolagsman som har deltagit i avtalet. Det är den bolagsmannen som får svara för skyldigheterna och åtnjuta rättigheterna som följer av det ingångna avtalet. Om det istället är så att det är flera bolagsmän som anses ha deltagit i avtalet är utgångspunkten att de har lika rätt i avtalet och svarar solidariskt för de skyldigheter som åläggs dem. Det finns dock en möjlighet för bolagsmännen att avtala om en annan uppdelning, när det är flera bolagsmän som binds till avtalet.
Lagen stadgar, som ovan nämnts, att bolagsman skall ha deltagit i avtalet. Detta är en tämligen oklar formulering, men innebär bland annat att det inte är bara den som har ingått avtalet som blir bunden. En bolagsman blir också bunden om det är för hans räkning som avtalet har ingåtts. Detta kan liknas vid ett fullmaktsförhållande, med den väsentliga skillnaden att även den som ingår avtalet blir bunden av avtalet. I ett vanligt fullmaktsförhållande blir fullmäktigen (den som har en fullmakt) själv normalt inte bunden av avtalet utan binder bara sin huvudman (den som utger en fullmakt).
När avtal med tredje man ingås kan det, från bolagets sida, skrivas under samfällt, det vill säga med samtliga bolagsmännens namn. När det skrivs under samfällt ges tredje man god anledning att tro att samtliga bolagsmän deltar i avtalet. Det resulterar därför i att de blir bundna. Vad man skall undvika när man skriver under med en gemensam beteckning är att ange något av orden aktiebolag, handelsbolag, förening eller stiftelse. Anledningen till denna bestämmelse är att tredje man inte skall förledas att tro att bolaget är en juridisk person. Om bolaget ändå använder en sådan beteckning är de bolagsmän, med vilkas vetskap och vilja detta har skett, solidariskt ansvariga för förpliktelserna. För att solidariskt ansvar skall aktualiseras krävs dock också att tredje man var i god tro, det vill säga att han inte insåg eller borde ha insett att benämningen avsåg ett enkelt bolag.