När en person drabbas av sjukdom aktualiseras många olika praktiska och juridiska frågor som har stor betydelse för den enskildes liv och vardag. Här fokuseras på frågor om ekonomisk ersättning i anledning av sjukdom. I den allmänna sjukförsäkringen ingår flera former av ekonomisk ersättning:
Sjukpenning (och arbetsskadesjukpenning)
Sjuk- och aktivitetsersättning (vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga)
Övriga ersättningsformer: rehabiliteringsersättning, livränta, närståendeersättning, smittbärarersättning m.m.
Ekonomisk ersättning kan dock, beroende på omständigheterna, även utbetalas på privat väg:
Sjuklön från arbetsgivaren (första 14 dagarna)
Extra tillskott på grund av villkor i kollektivavtal
Privata eller kollektivavtalsgrundade sjuk-, olycksfalls- och arbetsskadeförsäkringar etc.
Vilka har rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen?
Sjukförsäkringssystemet är en del i det större skattefinansierade socialförsäkringssystemet, som omfattar alla som bor eller arbetar i Sverige. Sjukpenning är en arbetsbaserad förmån, d.v.s. för att ha rätt till sjukpenning krävs att personen utför arbete i Sverige. Även arbete som utförts utomlands kan räknas som arbete i Sverige om personen är utstationerad, d.v.s. om den anställde har sänts att arbeta utomlands av sin arbetsgivare som finns i Sverige.
Sjuk- och aktivitetsersättning som ges till den som varaktigt står utanför arbetsmarknaden på grund av mer permanent nedsättning av arbetsförmågan är istället bosättningsbaserad, d.v.s. det krävs att personen har sitt huvudsakliga boende här och tillbringar dygnsvilan i Sverige. Även personer som flyttar till Sverige anses bosatta här, om det kan antas att de kommer att bo här mer än ett år. För vissa kategorier av personer gäller särskilda regler, personer som studerar i andra länder och har studiestöd från CSN anses t.ex. bosatta här så länge studierna pågår.
Vad händer om man flyttar utomlands?
Om man har svensk sjukpenning kan man under vissa förutsättningar ta med sig denna vid utlandsvistelser. EU-samarbetet syftar till att främja fri rörlighet för individer mellan medlemsstaterna, vilket inkluderar möjligheten för enskilda att fortsatt kunna ta del av socialförsäkringsförmåner som t.ex. sjukpenning från hemlandet, vid temporära vistelser i andra EU-länder. Försäkringskassan måste dock först godkänna upplägget och det finns därför en skyldighet för de som uppbär ersättning att anmäla längre utlandsvistelser eller utlandsflytt till Försäkringskassan. Vid flytt till ett land utanför EU tillämpas särskilda svenska regler.
EU-reglerna gäller dock bara ekonomiska förmåner inom det offentliga socialförsäkringssystemet sjuklön från arbetsgivare omfattas alltså inte av de förmånliga reglerna. Vid arbete eller studier i ett EU-land har unionsmedborgare som utgångspunkt rätt till sociala förmåner i det landet, men förmåner kan naturligtvis inte utbetalas av fler än ett land samtidigt.
Om bosättningen i Sverige permanent upphör är bosättningsvillkoret inte längre uppfyllt och man omfattas inte längre av den svenska sjukförsäkringen. Här finns dock en ettårsregel som säger att personen fortfarande ska anses bosatt i Sverige om utlandsvistelsen inte överstiger ett år. Regeln syftar till att undvika att personer avregistreras när att det endast är frågan om kortare, tidsbegränsade bosättningar i andra länder.