När en person avlider är det inte så att den avlidnes egendom och skulder automatiskt överförs till den avlidnes arvingar. Istället uppkommer inledningsvis, i den dödes ställe, ett så kallat dödsbo. Ett dödsbo är en juridisk person, vilket innebär att dödsboet är ett rättssubjekt som kan företa rättshandlingar såsom exempelvis att ingå avtal, vara part i domstolsförhandlingar samt ha tillgångar och skulder.
Det är, enligt grundprincipen, de så kallade dödsbodelägarna som förvaltar den avlidnes kvarlåtenskap och har rätt att representera dödsboet. Som dödsbodelägare räknas den avlidnes eventuella make, maka, sambo samt lagstadgade arvingar. Har den avlidne upprättat ett testamente där så kallade universella testamentstagare pekas ut kan även dessa vara att anse som dödsbodelägare. I vissa situationer kan så kallad särskild dödsboförvaltning komma ifråga. Då utses en boutredningsman (eller ibland flera) som ansvarar för att förvalta och företräda dödsboet i dödsbodelägarnas ställe. Det skall nämnas att det förekommer att en av dödsbodelägarna utses till boutredningsman. Har den avlidne upprättat ett testamente där en person anges som testamentsexekutor, så är det vanligtvis denna person som blir utsedd till boutredningsman.
Som nämnts ovan, är alltså dödsboet en egen juridisk person, vars ekonomi är skild från dödsbodelägarnas. Arvingarna kan i normalfallet aldrig komma att bli ansvariga för eventuella skulder som den avlidne hade (och som dödsboet har). Dödsboets skulder skall regleras med hjälp av de tillgångar som finns i dödsboet. Arvingar ärver följaktligen inte den avlidnes skulder. Skulle situationen vara som sådan att det saknas täckning för vissa av dödsboets skulder, på grund av att kvarlåtenskapen inte räcker till för att täcka skulderna resulterar det helt enkelt i värsta fall i att arvingarna blir utan arv. I vissa speciella situationer kan dock arvingar i viss mån bli betalningsansvariga för dödsboets skulder. Detta kan gälla exempelvis ifall arvskifte genomförs innan det att dödsboets skulder har betalats fullt ut då kan arvingar bli skyldiga att lämna tillbaka egendom som de tilldelats, så att skulderna kan betalas.
Dödsboet fortsätter normalt sett att existera under det att dödsbodelägarna (eller boutredningsmannen) tar hand om boutredning, bouppteckning, betalning av skulder, med mera. Dödsboet upphör sedan att finnas till i samband med att arvskiftet genomförs och den avlidnes egendom överförs till arvingarna. I princip kan ett dödsbo emellertid fortsätta att existera under en i det närmaste obegränsad tid. Det finns regler för inom vilken tid en bouppteckning måste vara genomförd, men det finns egentligen ingen tidsbegränsning vad gäller vid vilken tidpunkt som arvskiftet måste vara genomfört. Eftersom dödsboet inte upphör att finnas till innan arvskiftet skett kan därmed dödsboet fortsätta att existera, åtminstone så länge som alla dödsbodelägare är överens om detta. Väljer dödsbodelägarna att låta dödsboet fortsätta existera och fortsatt gemensamt förvalta dödsboet och dess egendom brukar man kalla detta för att det har träffats ett avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo.