Bygglov - när var och hur?


Bygglov är, i vissa fall, en förutsättning för att vissa åtgärder inom detaljplan skall få genomföras. Det är emellertid inte alla åtgärder som är bygglovpliktiga och det kan vara svårt att veta när tillstånd från kommunen är ett krav samt vilka åtgärder som får utföras utan något tillstånd. Nedan beskrivs ett antal situationer där bygglov är en förutsättning, eller inte, för att aktuella åtgärder skall få vidtas.

Vad räknas som en byggnad?

Inledningsvis finns det anledning att definiera begreppet byggnad. En byggnad är i allmänt språkbruk en varaktig konstruktion, stående på mark med väggar och tak som dessutom är tillräckligt rymlig för att inrymma människor. Juridiskt sett är begreppet inte lika snävt. En byggnad kan exempelvis vara utan väggar och den behöver inte vara förenad med marken. Däremot torde en konstruktion utan tak inte anses vara en byggnad.

Exempel på byggnader är bland annat små enkla konstruktioner såsom hyddor, lappkåtor, men även kiosker, lekstugor samt transformatorbyggnader. Även flyttbara konstruktioner såsom redskapsvagnar, husbåtar och försäljningskiosker på hjul kan i vissa fall räknas som byggnad, beroende på användningssättet och varaktigheten i användningen. Därutöver kan speciella konstruktioner såsom cisterner och silos, trots att de inte är utrymmen avsedda att inrymma människor i, bedömas som byggnader.

När krävs bygglov?

Bygglov krävs bland annat för att;

• uppföra byggnader
• göra tillbyggnader
• inreda byggnader, för att helt eller delvis använda dem för annat ändamål än vad tidigare bygglov omfattar
• genomföra ändring av byggnad, som syftar till att inrätta ytterligare någon bostad eller ytterligare någon lokal (för handel, industri eller hantverk)

Även när diverse anläggningar såsom friluftsbad, motorbanor etcetera skall anordnas måste bygglov ibland sökas. Vad som åsyftas med ”anordnas” är i allmänhet åtgärder för att bereda marken för det nya ändamålet. Det kan exempelvis vara att fälla diverse träd, anlägga bryggor samt inrätta en skidlift. Samtliga åtgärder som kräver bygglov finns stadgat i lag. Av dessa kan ett par nämnas såsom;

• att anordna nöjesparker, idrottsplatser, friluftsbad, skidbackar med liftsystem, campingplatser och småbåtshamnar, motorbanor, golfbanor och skjutbanor
• uppförande av vindkraftverk över 20 meter
• uppföra torn/radio- eller telemaster
• anordna begravningsplatser
• anordna parkeringsplatser utomhus

Åtgärder som inte kräver bygglov

Ponera att du önskar anordna ett skärmtak om 10 kvm över din altan. En sådan åtgärd är inte bygglovpliktig och det finns en rad andra åtgärder som inte förutsätter tillstånd från kommunen för att få vidtas. Exempelvis kan nämnas;

• förutsatt att det är en tomt med en och tvåbostadshus får mur eller plank (upp till 1, 8 meter högt och 3,6 meter från huset) uppföras – i syfte att anordna en skyddad uteplats
• uppförande av friggebod – så länge som byggnadsarean inte överstiger 15 kvm och takhöjden från mark till nock inte överstiger 3 meter
• skärmtak över uteplatser såsom balkonger, altaner eller entréer – så länge som de inte täcker en area överstigande 15 kvm

För att åtgärderna ovan skall vara bygglovfria får de inte utföras närmare tomtgränsen än 4,5 meter – om inte medgivande från berörd granne har getts.

Andra anläggningar som inte är bygglovpliktiga är till exempel broar, enstaka bryggor, flygplatser, allmänna hamnar och ledningar. Dessa anläggningar skall i vissa fall ändå prövas enligt någon form av lagstiftning.

I sammanhanget kan anmärkas att en kommun dels kan utöka lovplikten i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, dels minska densamma så att annars lovpliktiga åtgärder får ske utan tillstånd. Det är därför alltid viktigt att oavsett ovan utgångspunkter undersöka vad som gäller i din kommun innan eventuella åtgärder vidtas.

Bläddra bland juridiska artiklar