I vissa fall har man enligt svensk lagstiftning en bokföringsskyldighet; detta kan gälla fysiska såväl som juridiska personer. Juridiska personer (exempelvis aktiebolag) är som huvudregel alltid bokföringsskyldiga, medan fysiska personer endast är bokföringsskyldiga ifall de bedriver näringsverksamhet. Bokföring och redovisning kan emellanåt vara ganska så komplicerat och här skall inte i detalj behandlas alla regler som gäller för detta område. I grova drag kan dock sägas att bokföringsskyldigheten innebär att man skall upprätta en löpande bokföring över affärshändelser, bevara räkenskapsinformation, i vissa fall upprätta en balansräkning samt resultaträkning, under vissa omständigheter upprätta en årsredovisning, överlag följa så kallad god redovisningssed och så vidare. Det kan även nämnas att det i samband med bokföringsskyldigheten kan finnas ett antal tidsfrister som man måste hålla sig till.
Förutsatt att man har en bokföringsskyldighet så kan man också under vissa omständigheter göra sig skyldig till bokföringsbrott. Att med uppsåt eller av oaktsamhet åsidosätta en bokföringsskyldighet kan utgöra bokföringsbrott. Agerandet kan exepelvis bestå i att underlåta att bokföra affärshändelser eller att inte bevara räkenskapsinformation eller att lämna felaktiga uppgifter i bokföringen. Detta under förutsättning att affärsrörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte kan bedömas med ledning av bokföringen på grund av gärningsmannens agerande.
Det är av stor vikt att bokföringssystemet fungerar på ett bra sätt, både för samhället i stort och för enskilda. Med hjälp av ett företags bokföring skall man kunna få en tydlig bild och göra en bra bedömning av företagets ekonomiska situation. Att bokföringen sköts på ett tillfredsställande sätt är betydelsefullt för att det skall kunna säkerställas att skatt betalas in på rätt sätt, för att banker och andra skall kunna bedöma ett företags kreditvärdighet, för att andra skall kunna avgöra ifall de är intresserade av att göra affärer med företaget, etc.
Såväl uppsåtlig misskötsel av bokföringen som misskötsel som sker av oaktsamhet kan vara att bedöma som bokföringsbrott. Avsiktliga försök att luras med hjälp av en felaktig bokföring kan naturligtvis utgöra bokföringsbrott, men även rent slarv med bokföringen kan alltså omfattas. Har bokföringsbrottet emellertid samband med andra mer grova brott, exempelvis bedrägeri eller förskingring, kan det framförallt bli aktuellt att döma gärningsmannen för dessa brott.
Bokföringsbrott av normalgraden kan resultera i fängelse i maximalt två år. Anses brottet vara av ett ringa slag blir det aktuellt med böter eller fängelse i upp till sex månader. Bedöms brottet vara grovt är påföljden istället fängelse i mellan sex månader och sex år. Att gärningsmannen i samband med brottet utnyttjat förfalskade handlingar eller att brottet skett som ett led i en systematisk brottslighet är omständigheter som kan vara försvårande och resultera i att gärningsmannens handlande bedöms som bokföringsbrott av grovt slag.