Bo i bostadsrätt –Vad får det kosta?


Att flytta till bostadsrätt innebär dels återkommande avgifter, såsom årsavgifter, dels engångsavgifter, exempelvis pantsättningsavgift och eventuell upplåtelseavgift. Finns det då några riktlinjer för vad en bostadsrättsförening får ta ut som avgifter? Ja det finns faktiskt vissa riktlinjer. Några av de avgifter som en bostadsrättshavare kan stöta på, antingen inför sitt stundande köp eller under tiden som innehavare av bostadsrätten, presenteras nedan. Insats En insats betalas endast första gången bostadsrätten upplåts, det vill säga då bostadsrättsföreningen säljer nyttjanderätten till bostadsrätten. Insatsen avser att finansiera fastigheten och det är pengar som tillhör bostadsrättsföreningens eget bundna kapital. Styrelsen bestämmer storleken på insatsen och den varierar vanligtvis beroende på respektive lägenhets storlek och skick, men även läge i huset. Insatsens storlek skall finnas med i upplåtelseavtalet och i föreningens ekonomiska plan. Årsavgift Årsavgiften är vad som i dagligt tal brukar kallas hyra, och den delas vanligtvis upp i månadsavgifter. Hyran skall täcka bostadsrättsföreningens löpande kostnader såsom underhåll, el, amorteringar med mera. Storleken på avgiften varierar beroende på lägenhetens storlek och läge (balkong och våningsplan). Det är styrelsen som beslutar om årsavgiftens storlek och föreningsstämman (bostadsrättsföreningens högsta organ) kan inte, till skillnad från vad som gäller för övriga beslut, ändra styrelsens beslut avseende årsavgiften. De lägenheter som har låga avgifter kostar i regel mer att köpa. För det fall lägenheten har låg avgift finns det skäl att undersöka om det beror på att föreningen lyckats hålla kostnaderna för exempelvis underhåll nere, eller om det beror på att föreningen har god ekonomi. Är det så att det beror på låga underhållskostnader finns det risk att dessa höjs markant för det fall underhållsarbetet är eftersatt eller stora investeringsarbeten är att vänta. Upplåtelseavgift I vissa fall följer det av bostadsrättsföreningens stadgar att föreningen har rätt att ta ut en så kallad upplåtelseavgift. Upplåtelseavgiften är vanligtvis skillnaden mellan insatsen och bostadsrättens marknadsvärde och för det fall den tas ut, tas den ut i samband med att insatsen begärs. Pantsättningsavgift I dag är det vanligt att en bostadsrättshavare pantsätter sin lägenhet, till exempel som säkerhet för eventuella banklån. Vissa föreningar kan då ta ut en så kallad pantsättningsavgift. Syftet med en sådan avgift är att täcka de administrativa kostnader som det medför att anteckna om pantsättningen i lägenhetsförteckningen. För att få ta ut en sådan avgift måste det följa av föreningens stadgar och den får inte överstiga 1 % av prisbasbeloppet (2010 års prisbasbelopp är 42 400 kr). Överlåtelseavgift När en bostadsrätt i dagligt tal ”säljs” är vad som egentligen sker en överlåtelse av nyttjanderätten till bostadsrätten till en ny innehavare. Det innebär att en bostadsrättshavare inte äger lägenheten/lokalen som sådan utan istället äger en andel i bostadsrättsföreningen, vilket ger honom rätten att nyttja lägenheten/lokalen. Vid en överlåtelse av en bostadsrätt kan föreningen (om det följer av föreningens stadgar) ta ut en överlåtelseavgift av säljaren eller köparen. Avgiften syftar till att täcka administrativa kostnader som uppstår vid överlåtelsen, såsom exempelvis prövning av medlemskap i föreningen. Anmärkas kan att köpare även måste upptas som medlem i föreningen för att överlåtelsen skall godkännas. En överlåtelseavgift får inte överstiga 2,5 % av prisbasbeloppet. Övriga avgifter En bostadsrättsförening har inte rätt att ta ut straffavgifter av olika slag. Med straffavgift kan exempelvis avses böter för att en medlem inte deltar vid gemensamma städdagar etc. Däremot har föreningens medlemmar möjligheten att besluta om vilka avgifter som helst, så länge samtliga medlemmar är överens. När inte bostadsrättsföreningen kan tillhandahålla vissa anordningar, såsom tvättstuga, har den rätt att ta ut en avgift för att se till att tvättstuga erbjuds medlemmarna. Dessutom har föreningen rätt att ta ut dröjsmålsränta på årsavgiften/månadsavgiften för det fall medlemmen är sen med betalningen.

Bläddra bland juridiska artiklar