Det är inte alltid bara den person som faktiskt utfört ett visst brott som riskerar att straffas på grund av detta. Under vissa omständigheter kan även andra personer än den huvudsaklige gärningsmannen komma att dömas med anledning därav. Det finns nämligen en brottskategori som brukar kallas för osjälvständiga brott. Med benämningen osjälvständiga brott åsyftas det faktum att de brott som inkluderas i detta begrepp endast kan begås i samband med ett huvudsakligt, självständigt brott. Som exempel på ett självständigt brott kan nämnas mord den person som uppsåtligen dödar en annan person kan dömas för just mord. Emellertid kan det vara så att en annan person än den huvudsaklige gärningsmannen på något sätt bidrar till att mordet skett, exempelvis genom att uppmana gärningsmannen att utföra mordet eller kanske genom att skaffa fram mordvapnet. En person som på så sätt medverkat till att den huvudsaklige gärningsmannen genomfört mordet kan komma att dömas för exempelvis anstiftan till mord eller medhjälp till mord dessa brottsrubriceringar utgör så kallade osjälvständiga brott.
Det finns flera olika brottsrubriceringar som kan aktualiseras i samband med att en person på något sätt medverkat till att ett visst brott begås. Exakt vilken brottsrubricering som kan komma ifråga i vilket fall beror på omständigheterna i den enskilda situationen. Till exempel har det betydelse på vilket sätt som personen medverkat till brottets utförande. Medverkan kan ske på såväl mer abstrakta som mer konkreta sätt; man talar ofta om att det är möjligt att främja ett brott med råd eller dåd. Man kan alltså medverka till brottet exempelvis genom att uppmana den framtida gärningsmannen att utföra brottet, genom att ge gärningsmannen råd angående hur brottet bör utföras eller genom att mer direkt skaffa fram hjälpmedel med mera som krävs för att brottet skall kunna begås. Av betydelse för vilken brottsrubricering som kan bli aktuell är även ifall det huvudsakliga brottet fullbordats eller ifall brottet aldrig slutförts. Ifall det huvudsakliga brottet stannat på förberedelsestadiet, så döms de personer som medverkat till brottet troligen för förberedelse eller stämpling till brott. Det kan vidare bli så att även den person som planerats vara den huvudsaklige gärningsmannen döms för förberedelse eller stämpling, ifall brottet aldrig fullbordats. Skulle den så kallade försökspunkten ha uppnåtts kan den huvudsaklige gärningsmannen istället komma att dömas för försök till brottet.
Ifall det självständiga brottet fullbordats, så kan den huvudsakligen gärningsmannen förstås dömas för detta brott (exempelvis mord). De personer som eventuellt medverkat till brottet kan i en dylik situation komma att dömas för anstiftan eller medhjälp till brott. Huruvida en person döms för anstiftan eller medhjälp beror främst på det som diskuterats ovan nämligen på vilket sätt som personen medverkat till brottet. En person som uppmanat, eller på annat sätt förmått, den huvudsakligen gärningsmannen att utföra brottet döms för anstiftan av brottet. En person som på något annat sätt gett råd angående brottets utförande etcetera kan dömas för medhjälp till brottet. Detsamma gäller ifall man mer konkret bidragit till brottets utförande genom att anskaffa hjälpmedel och så vidare.
Man kan kanske säga att det finns olika grader av medverkan till brott, något beroende på vilken insikt och vilket uppsåt den medverkande personen hade i samband med sitt handlande. Säg exempelvis att A ber B att skaffa fram en pistol. B ger pistolen åt A, som därefter mördar C genom att skjuta denne med pistolen. Ifall B var fullt medveten om vad A planerade att använda pistolen till och ändå gav pistolen till denne, så är det ganska sannolikt att B kan dömas för medhjälp till mord. Om B emellertid inte var helt medveten om vad A planerade att använda pistolen till, så blir situationen lite mer komplicerad. Trots att B kanske inte ville eller fullt ut visste att pistolen skulle användas för att mörda C, så har ju B har genom sitt agerande faktiskt bidragit till att A kunde genomföra mordet på C. Huruvida B härmed kan komma att dömas för medhjälp till mord beror exempelvis på ifall B på något plan hade skäl att misstänka att A faktiskt planerade att mörda C med hjälp av pistolen det beror alltså på B:s insikt och uppsåt. Vilket slags uppsåt som krävs hos en medverkande för att dennes agerande skall anses straffbart beror vidare delvis på vilket slags uppsåt som krävs hos den huvudsakligen gärningsmannen i samband med utförandet av det självständiga brottet (till exempel räcker det med oaktsamhet vid vissa brott, medan det i andra fall krävs ett mer direkt uppsåt). Straffet för anstiftan eller medhjälp till brott kan potentiellt vara lika allvarligt som det straff som kommer ifråga ifall man begår det självständiga brott som anstiftan eller medhjälpen hör samman med det är alltså inte så att medverkan nödvändigtvis bedöms mildare. Vid bestämmandet av påföljden tar man bland annat hänsyn till i hur hög utsträckning den medverkande bidragit till brottet samt till just vilket uppsåt som den medverkande haft.