Rätten till ett arbete räknas som en mänsklig rättighet och är alltså internationellt erkänd och skyddad i bland annat FN-konventioner. Stadgandet om rätten till ett arbete skall dock inte tolkas som att alla människor har en absolut rätt till ett arbete i alla lägen, utan det som åsyftas är framförallt att alla länder har en viss skyldighet att bekämpa arbetslöshet samt att erbjuda en trygg arbetsmarknad. Här kan även intolkas att det skall finnas anställningstrygghet för arbetstagare, att diskriminering skall förhindras, att fackföreningar skall vara tillåtna, att arbetsmiljön och övriga arbetsförhållanden skall vara godtagbara, att arbetstagaren skall få en skälig lön och ha rätt till rimliga arbetstider som ger tillräcklig fritid, och så vidare. I Sverige har vi som bekant en tradition av en arbetsrättslig reglering som erbjuder en förhållandevis stark anställningstrygghet och medför att fackföreningar och kollektivavtal är av stor betydelse.
En mycket viktig aspekt av anställningstryggheten är anställningsskyddet. Helt kortfattat kan nämnas något om vad anställningsskyddet faktiskt innebär. Av störst betydelse är antagligen att anställningsskyddet medför att en arbetsgivare inte kan säga upp eller avskeda en arbetsgivare hur som helst, utan vissa regler måste följas. Av vikt är även exempelvis att det finns en presumtion om att anställningsavtal skall gällas tillsvidare samt att regler för olika slags anställningsformer ställs upp. Här nedan skall ges en presentation av vilka som omfattas av anställningsskyddet i lagen om anställningsskydd eller LAS som den ofta kallas.
Grundprincipen är att alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst omfattas av LAS. Detta innebär alltså att alla som ingått någon form av anställningsavtal med en arbetsgivare som huvudregel skyddas av reglerna om anställningsskydd, oavsett om arbetsgivaren är ett privat företag, staten, en kommun etcetera. Det är emellertid vissa personer som undantas från regleringen i LAS, på grund av sin speciella ställning eller andra särskilda omständigheter. I den så kallade undantagskretsen inkluderas följande grupper:
De arbetstagare som, med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor, kan anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Här inkluderas typiskt sett VD och andra verkligt höga chefer med stort eget ansvar, framförallt inom stora företag. Har man ett anställningsavtal som innehåller bestämmelser om att man skall få en riklig fallskärm utbetald då avtalet sägs upp, så är det exempel på en omständighet som kan bidra till att man anses falla in under detta undantag.
Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. Vilka personer som kan inkluderas här kanske vid en första anblick verkar tydligt; som familjemedlemmar i denna mening räknas vanligtvis makar, barn, föräldrar och sambos. Även mer avlägsna släktingar kan under vissa omständigheter omfattas. Betänk emellertid fallet att arbetsgivaren är ett bolag av något slag vad gäller då? Ett aktiebolag eller dylikt kan förstås inte ha en familj. I dessa fall ser man därför istället främst till huruvida arbetstagaren har en familjemedlem som är aktiv i samt har ett väsentligt inflytande över det företag som utgör arbetsgivaren.
Arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll. Att arbetstagare som utför typiskt hushållsarbete, tar hand om arbetsgivarens barn i hemmet och liknande är undantagna från LAS beror bland annat på att detta slags arbete anses ske under särskilda omständigheter och istället för LAS finns det speciell lagstiftning som rör just dessa arbetstagare.
Arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning. Här kan till exempel personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program komma att innefattas.
Spontan kan man kanske tänka att det endast är en nackdel att vara undantagen från LAS. I och med detta skyddas man ju inte av de regler som LAS ställer upp det är därmed mycket lättare för arbetsgivaren att kunna säga upp den aktuella arbetstagaren även utan så kallad saklig grund, arbetsgivaren behöver inte ta hänsyn till eventuella turordningsregler, presumtionen om tillsvidareanställning gäller inte och så vidare. Dock kan det i vissa fall även vara fördelaktigt för arbetstagaren att inte omfattas av LAS. Detta just på grund av att arbetsgivaren därmed inte behöver ta hänsyn till exempelvis turordningsregler och dylikt, utan kan anställa arbetstagaren trots att det finns andra personer som egentligen har företrädesrätt till återanställning eller låta bli att säga upp arbetstagaren vid arbetsbrist även om andra arbetstagare enligt de ordinarie turordningsreglerna skulle ha haft rätt att kvarstå i anställning istället för den undantagne arbetstagaren.