Om någon, som genom en dom eller beslut, har förpliktigats till något, och vägrar att fullgöra förpliktelsen, kan olika tvångsåtgärder bli aktuella. Det är Kronofogdemyndigheten, KFM, som ansvarar för utförandet av sådana tvångsåtgärder, vilka generellt betecknas som utsökning. Utmätning är en form av utsökning som kan bli aktuell om förpliktelsen avser ett betalningsföreläggande. Utmätning innebär vidare att egendom som tillhör gäldenären, d.v.s. den förpliktigade parten, tas i anspråk och kan sedermera säljas på exekutiv auktion i syfte att täcka borgenärens, d.v.s. den berättigade partens, fordran. För att utmätning skall godtas måste vissa grundläggande förutsättningar vara uppfyllda. För det första måste så pass mycket väntas inbringas genom försäljningen, med avdrag för kostnader som uppkommit efter utmätningen, att åtgärden framstår som försvarlig. Detta krav innebär att utmätning bara får ske om ett ekonomiskt överskott kan väntas uppkomma. Vidare kan viss egendom undantas från utmätning, bland annat för att sådan egendom kan behövas för gäldenärens och gäldenärens familjs försörjning. Vidare skall utmätning ske i viss ordning. Först och främst skall nämligen sådan egendom som kan användas för att täcka fordran med lägst kostnad, förlust och olägenhet för gäldenären utmätas.
Allmänt om löneutmätning
Det vanligaste tvångsmedlet KFM använder är utmätning av lön, d.v.s. så kallad löneutmätning. Löneutmätning innebär vidare att arbetsgivaren, istället för att betala ut lön direkt till den anställde, innehåller en del av lönen och betalar in den till myndigheten. Löneutmätning kan användas för att utmäta de flesta periodiska utbetalningarna. Med periodiska utbetalningar menas sådana belopp som betalas periodvis som exempelvis lön, pension och liknande. En fördel med löneutmätning, jämfört med utmätning av annan egendom, är att så kallad realisationsförlust inte uppstår vid löneutmätning. Med realisationsförlust menas den kostnad som skulle uppkomma för gäldenären om gäldenären vill köpa egendom som ersättning för sådan egendom som har utmätts. Om löneutmätning företas skall hela det belopp som har utmätts betalas till KFM. Beslutet om löneutmätning får vidare avse både löneutbetalningar som kommer betalas i framtiden och en särskild lönepost.
Förutsättningar för löneutmätning
Löneutmätning får endast göras för den del av lönen som överstiger det som gäldenären behöver för sin egen och sin familjs försörjning. Vidare gäller, precis som vid annan utmätning, att löneutmätning endast får ske om det är försvarligt med hänsyn till hur mycket som väntas inkomma genom utmätningen. För att veta hur stor löneutmätning som kan tas i anspråk måste KFM bestämma hur mycket gäldenären behöver för att täcka sina grundläggande levnadskostnader. Den del som inte får utmätas kallas vidare för förbehållsbelopp. Hur stort förbehållsbeloppet skall vara bestäms med hänsyn till det aktuella prisläget och fastställs för varje år. Vissa fordringar har företräde framför andra när en löneutmätning vidtas. Exempelvis har underhållsbidrag och de flesta allmänna mål företräde framför andra fordringar. Vidare kan löneutmätning endast ske för sådan utbetalning som utges till en fysisk person. Om gäldenären istället är en juridisk person får utmätning ske av egendom istället för av ersättning.