Allmänt om förvaltningsprocesser


Förvaltningsprocesslagen och förvaltningslagen fyller funktionen som ett fundament för handläggning och rättegångsförfarande mellan de olika förvaltningsdomstolarna. Målen kan röra till exempel om man har en tvist med någon myndighet eller kan vara ett skattemål. Man prövar även olika mål rörande omhändertagande av missbrukare, psykiskt sjuka eller unga.
Det finns 3 olika instanser för överklagan av ett förvaltningsärende, man har alltid rätt till omprövning av ett ärende. Domstolarna måste följa ett flertal olika principer när de handlägger ett mål.

Förvaltningsrätten

Den första instansen är förvaltningsrätten och det finns totalt 12 stycken sprida över landet, tre av dessa handläggare i migrationsärenden. Man har vanligtvis 3 veckor på sig att överklaga, detta kallas besvärstid. Normalt är det en juristdomare och tre nämndemän som dömer i ärendet. Ofta sker det genom en skriftlig handläggning och målet avgörs sedan efter en muntlig föredragning.

Kammarrätten

Man har sedan en möjlighet att göra en skriftlig överklagan av förvaltningsrättens dom till kammarrätten. Ofta tillhandahåller kammarrätten ett så kallat prövningstillstånd, vilket innebär att domstolen måste bevilja att återigen ta upp ett mål. Prövningstillståndet tillhandahålls om det är av värde att målet prövas av en högre rätt, om det krävs en ändring av beslutet eller om det finns några andra synnerliga skäl att åter pröva ärendet. Ifall ingen av dessa anledningar är uppfyllda kvarstår förvaltningsrättens beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen

Den sista instansen är Högsta förvaltningsdomstolen, som alltså är den högsta domstolen för förvaltningsärenden. Högsta förvaltningsdomstolen är placerad i Stockholm. Domstolen består av minst 16 justitieråd, som har utnämnts av regeringen. När ett mål tas upp behöver egentligen inte alla ledamöter delta, om det inte är så att målet kan förändra praxis. Överklagan sker skriftligt till den kammarrätten som dömde i målet. Även här måste domstolen meddela ett prövningstillstånd för att ta upp målet igen. För detta krävs ett prejudikatintresse, vilket innebär att målet i sig kan få vägledande betydelse för framtida liknande tvister. Detta innebär därför att det är svårare att få ärendet omprövat om de inte finns ett viktigt rättsintresse att utreda frågan. Undantaget är om Justitiekanslern eller riksdagens ombudsmän väljer att ta upp ärendet till sista instansen. Det finns även en möjlighet att vända sig till Europadomstolen för att få rätt i frågan.

Resning

Om det har framkommit nya uppgifter som är relevanta för handläggningen av ett redan avgjort ärende kan man ansöka om resning hos Högsta förvaltningsdomstolen samt kammarrätten. Om målet bara har prövats i förvaltningsdomstolen ska resningsansökan göras till kammarrätten. Om sakfrågan har avgjorts i kammarrätten kan däremot resningen bli bedömd i högsta instansen. Det är även möjligt att göra ett återställande av försutten tid ifall man inte överklagat inom tidsfristens slut, om anledningen av något skäl var ursäktlig eller oförutsedd av den klagande.

Bläddra bland juridiska artiklar