Allmänna domstolar


Till de allmänna domstolarna räknas tingsrätten, hovrätten och Högsta Domstolen. De kallas allmänna domstolar, eftersom de i princip är behöriga att handlägga alla typer av tvistemål och brottmål. Undantag görs för vissa typer av mål som kräver specialistkompetens och som handläggs av s.k. specialdomstolar. I Sverige finns det totalt 48 tingsrätter, 6 hovrätter och en Högsta Domstol. Tingsrätterna ligger utspridda över hela landet och varierar i storlek.

De allmänna domstolarna är uppdelade i tre instanser, varav den första instansen är tingsrätten. Det betyder att alla tvistemål och brottmål först måste prövas av en tingsrätt. Om parterna inte är nöjda med tingsrättens dom kan de överklaga den till hovrätten inom en viss tid. För att hovrätten ska ta upp domen krävs i princip att den meddelar s.k. prövningstillstånd. Hovrättens domar i tvistemål och brottmål kan i sin tur överklagas till Högsta Domstolen, som dock bara tar upp mål till prövning i vissa undantagsfall. Detta sker om målet är viktigt för att ge vägledning om den framtida rättsskipningen (s.k. prejudikat).

De allmänna domstolarna är behöriga att pröva både tvistemål och brottmål. Tvistemål är alla typer av tvister mellan enskilda personer och/eller företag. Dessa mål kan röra allt ifrån obetalda skulder, arvstvister och vårdnadstvister. Brottmål är mål där staten, i form av åklagaren, väcker talan mot en person eller företag för ett lagbrott. Sådana mål kan röra allt från snatteri och fortkörning till mord. I princip är de allmänna domstolarna inte specialiserade, utan behandlar alla typer av mål. Det finns dock vissa tingsrätter som är specialiserade på vissa områden, som t.ex. fastighetsrätt, miljöbrott och patentärenden. Förutom tvistemål och brottmål handlägger de allmänna domstolarna även ärenden om konkurs, bodelning, adoption och god man.

När en person vill väcka talan i ett tvistemål inför en allmän domstol ska han eller hon lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Huvudregeln är att ansökan ska lämnas in till den domstol där den andra parten, som talan riktas mot, har sin hemvist. En stämningsansökan ska innehålla uppgifter om vad som yrkas, bakgrunden till yrkandet och vad som åberopas som bevisning i målet. I Sverige krävs inte att parterna är företrädda av advokater, utan de kan välja att själva föra sin talan inför domstol. I tvistemål krävs att den sökande parten betalar en ansökningsavgift till domstolen. I brottmål är det åklagaren som väcker talan i form av stämningsansökan. Även åklagaren måste ange grunden för sin talan och vad han eller hon åberopar som bevisning. I brottmål är det åklagaren som har bevisbördan och som måste bevisa att den åtalade är skyldig utom allt rimligt tvivel.

En domare vid tingsrätten kallas för rådman och domare i hovrätten kallas för hovrättsråd. Domarna i Högsta Domstolen kallas för justitieråd. För att garantera att domare kan arbeta självständigt, utan några påtryckningar utifrån, är de som princip oavsättliga. En domare kan därför bara avskedas om han eller hon grovt har åsidosatt sina skyldigheter vid flera tillfällen eller har gjort sig skyldig till brott som gör att han eller hon är klart olämplig att arbeta som domare. Förutom domare deltar även nämdemän i det dömande arbetet i de allmänna domstolarna. Nämndemännen är inte utbildade jurister, utan folkvalda representanter som är valda av kommunfullmäktige. De är inte anställda av domstolarna, utan deltar bara vid rättegångar i brottmål. Nämndemännen bestämmer i samråd med juristdomarna hur domen ska utformas. I Högsta Domstolen sker denna bedömning enbart av juristdomare.

Justitiedepartementet är ansvarigt för domstolarnas organisation. Domstolarnas förvaltning sköts av Domstolsverket. De allmänna domstolarna är självständiga, i bemärkelsen att ingen myndighet får lägga sig i hur de dömer i de enskilda fallen. Varken Justitiedepartementet eller Domstolsverket eller någon annan myndighet får därför ingripa i enskilda domstolsärenden. Domarna står dock under tillsyn av Riksåklagaren (RÅ), Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK). Dessa kan göra uttalanden eller väcka talan för tjänstefel mot domare som missköter sina arbetsuppgifter. De kan dock inte ändra i domstolarnas domar.

Bläddra bland juridiska artiklar