Testamente


Ett testamente är ett dokument där man anger vad som skall hända med ens tillhörigheter efter det att man är död. Man kan bestämma att en särskild tavla skall tillfalla någon som annars inte skulle ärva, eller fördela föremål mellan arvsberättigade släktingar. Det är ett utryck för den egna viljan och kallas ibland för den sista viljan. Den som skriver sitt testamente kallas testator.

Alla som är myndiga, det vill säga har fyllt arton år, har rätt att skriva ett testamente för att bestämma vem som skall få ta del av det man lämnar efter sig vid ett dödsfall, den så kallade kvarlåtenskapen. Om man är under arton år, men gift, eller om man är över sexton år och själv äger och förfogar över tillgångar så kan man också få lov att skriva ett testamente. Man kan testamentera egendom till vem som helst som är född, eller i alla fall avlad, när man författar sitt testamente. Även utländska medborgare kan omfattas, man behöver alltså inte vara svensk medborgare för att kunna få ta del av det som någon har efterlämnat genom ett testamente.

Det kanske kan tyckas onödigt att skriva testamente om man bara har gemensamma barn som skall ärva efter sina föräldrar, men det som kan vara bra att reglera genom testamente är att barnen ärver och att arvet ska tillfalla dem som enskild egendom i framtida äktenskap. Det kan vara ett sätt att skydda tillgångarna om barnen gifter sig, till exempel. Då är egendomen skyddad vid en eventuell skilsmässa. En annan anledning för att skriva ett testamente kan vara att man vill fördela egendomen mellan bröstarvingarna, om man tycker att det är viktigt att en viss sak tillfaller ett visst barn. Man kan också ange vissa förbehåll i ett testamente. Om man efterlämnar en fastighet så kan man, förutom att man vill att den skall tillfalla arvtagaren som en enskild egendom, till exempel förordna att fastigheten inte får säljas eller på annat sätt förändras. Man kan också göra så att en person äger fastigheten eller tillgången och någon annan har nyttjanderätten till den samma. Det finns egentligen inga regler om exakt hur man får lov att fördela sina tillgångar. Det enda man måste tänka på är att man aldrig kan testamentera bort sina bröstarvingars laglott; det vill säga att man som grundprincip inte kan göra sina barn helt arvlösa. De har som huvudregel alltid rätt till hälften av alla tillgångar och om man ändå skriver i sitt testamente att föreningen för hemlösa katter skall få allt man äger, så blir detta ogiltigt. Antingen kan man ogiltigförklara testamentet i sin helhet, eller så jämkar man så att barnen får sin laglott och resten av kvarlåtenskapen tillfaller den som testatorn har angett.

Ett testamente skall vara skriftligt och undertecknat av testatorn och två vittnen som ska intyga att den som skrivit sitt testamente själv har undertecknat det och att testatorn, så vitt de vet, är vid sina sinnens fulla bruk. Vittnena behöver veta att det som skrivs är ett testamente, men de behöver inte få veta vad som står i dokumentet. Vittnena behöver också vara myndiga vuxna människor och de får inte vara testatorns make eller maka eller på annat sätt nära släkt. Om man är förhindrad att faktiskt skriva ett testamente, till exempel genom sjukdom eller nödfall, på det sättet som är angivet ovan så kan man få avge sin sista vilja muntligt inför två vittnen eller skriftligt själv fast utan vittnen – ett så kallat nödtestamente. Nödtestamentet gäller, såvida det inte har förflutit tre månader sedan sjukdomen eller nödfallet och testatorn faktiskt har haft möjlighet att upprätta ett ”korrekt” testamente under denna tidsperiod.

Man kan återkalla sitt testamente genom att skriva ett nytt papper på samma sätt som anges ovan eller helt enkelt genom att förstöra dokumentet. Om man talar om för flera personer, på ett sätt som inte kan misstolkas, att testamentet inte längre är ett uttryck för ens sista vilja så är testamentet utan verkan. När det gäller ett testamente, så är tanken att det är den avlidnes sista vilja och att denna vilja skall respekteras i den mån det är möjligt. Man är därför relativt generös när man tolkar ett testamente, genom att man ger dokumentet den betydelse som man får anta att testatorn hade för avsikt. Framför allt gäller detta om man hittar ett skrivet papper som inte är bevittnat, men som ändå ger ett uttryck för en persons önskemål. I dessa fall kan detta papper ändå bli gällande som ett testamente.

Om man inte har några arvingar som har en lagstadgad arvsrätt, så har man möjlighet att genom ett testamente helt själv styra vart alla tillgångar skall hamna efter ens död. Om inget testamente finns, och man helt saknar arvingar, så tillfaller hela egendomen den allmänna arvsfonden.

Bläddra bland juridiska artiklar