Ledningsrätt är en nyttjanderätt som ger en ledningsägare möjlighet att dra ledningar och även bygga anläggningar över andras marker. I dagens samhälle behövs en mängd ledningar såsom kraftledningar, telefonledningar, vatten- och avloppsledningar, gasledningar och bredbandsledningar. Ledningsrätten ger ledningshavaren rätten att dra fram, underhålla och använda ledningarna. Ledningsrätten är ett mellanting mellan servitut och nyttjanderätt. Rättigheten skiljer sig från servitut på så sätt att den inte måste knytas till en härskande fastighet (den härskande fastigheten är den fastighet som har nytta av servitutet). I förhållande till nyttjanderätten skiljer sig ledningsrätten eftersom den är obegränsad i tid.
Ledningsrätten omfattar även anläggningar som behövs för ledningen, såsom pumpstationer och transformatorer. När det gäller mobiltelefonmaster måste även bygglov för masten sökas.
Tillvägagångssätt
En ansökan om ledningsrätt görs till Lantmäteriet som genomför en lantmäteriförrättning. I förrättningen deltar berörda fastighetsägare samt aktuella myndigheter. Vanligtvis försöker ledningshavaren komma överens med berörda fastighetsägare på förhand. För det fall de berörda inte kan komma till en överenskommelse, får ledningsrätt upplåtas även om fastighetsägaren motsätter sig det.
Ledningsbeslut
I samband med förrättningen fattar Lantmäteriet ett ledningsbeslut. I ledningsbeslutet anges båda parternas (markägarens och ledningshavarens) rättigheter och skyldigheter. Exempelvis kan ledningshavaren få rätt att beträda marken för underhåll, men även rätt att ta bort träd och buskar som utgör hinder vid användandet av ledningen. Av beslutet skall det bland annat framgå vilken typ av ledning det är fråga om, vilket utrymme som upplåts inom fastigheten och hur marken skall återställas efter dragning av ledningen. För fastighetsägaren kan ledningsrätten innebära vissa restriktioner för denne att nyttja sin mark. Han kan exempelvis förbjudas uppföra byggnader inom ett visst avstånd från ledningen.
När en ledningsrätt inte får upplåtas
Det finns situationer då en ledningsrätt inte får upplåtas. Så är exempelvis fallet om;
det vid en intresseavvägning mellan fastighetsägaren och ledningsägaren visas att nyttan av ledningen är obetydlig samtidigt som intrånget är stort
olägenhet av någon betydelse uppkommer för allmänt intresse
ledningsrätten strider mot bestämmelser i detaljplaner, fastighetsplan eller andra områdesbestämmelser
Skyldighet att avstå utrymme
I vissa fall måste en fastighetsägare avstå utrymme trots att denne motsätter sig ett avträdande ledningsrätten kan med andra ord upplåtas mot en fastighetsägares vilja. Däremot om en ledningsrätt orsakar synnerligt men för fastighetsägare får sådan tvångsmässig ledningsrätt inte upplåtas. I betydelsen synnerligt men åsyftas kraftiga intrång som i princip helt inskränker fastighetsägarens rådighet över sin fastighet.
Även om synnerliga men är för handen måste likväl fastigheten avstå utrymme om det är av väsentlig betydelse för allmän synpunkt eller om det finns ett beslut från en koncessionsmyndighet skall dras fram över fastigheten. Om fastighetsägaren vill skall fastigheten inlösas.
Överklagande
När en fastighetsägare eller sakägare är missnöjd med ett ledningsrättsbeslut kan denne överklaga beslutet till fastighetsdomstolen. Vid ett överklagande ansvarar ledningsägaren för fastighetsägarens rättegångskostnader (för juridiskt ombud samt tekniskt biträde).
Ersättning
Sist men inte minst skall det av beslutet framgå ersättningen till markägaren. Ersättningen skall kompensera för intrånget samt för markägarens skada. Fastighetsägaren kan få ersättning för fastighetens minskade marknadsvärde, för miljöstörning och för andra skador.