Något som är centralt för skattereglerna är när beskattning av en inkomst skall ske. Inkomsten beskattas i olika perioder, då det inte är praktiskt möjligt att beskattningen sker på något annat sätt. Dessa perioder avgränsas årsvis och varje år behandlas i princip utan hänsyn till tidigare år. Detta brukar benämnas beskattningsårets slutenhet. För att bestämma beskattningstidpunkten samt skattenivån är det viktigt att bestämma när en inkomst respektive utgift skall redovisas. I lagen föreskrivs två olika sätt att redovisa, kontantprincipen och bokföringsmässiga grunder.
Kontantprincipen
När det är fråga om inkomster i inkomstslagen tjänst och kapital är det kontantprincipen som skall tillämpas. Detta innebär att inkomster i tjänst och kapital skall tas upp som intäkter det beskattningsår inkomsterna kan disponeras. När det gäller inkomst av tjänst föreskrivs vidare att inkomsten skall tas upp om den på något annat sätt kommit den skattskyldige till del, en bestämmelse som i huvudsak tar sikte på olika förmåner. Dock finns ett undantag från kontantprincipen då det är fråga om kapitalvinster. För kapitalvinster gäller nämligen att skattskyldigheten uppkommer året då egendomen avyttras. Med avyttring menas försäljning, byte eller liknande överlåtelse. Dock omfattas inte fall då egendom ges bort i forma av en gåva. Vidare gäller att kapitalförluster skall dras av som kostnad det beskattningsår då förlusten är definitiv. Beträffande utgifter föreskrivs att det beskattningsår då den skattskyldige har kostnaden, exempelvis då dessa betalas, skall utgifterna kostnadsföras.
Avsteg från kontantprincipen
I vissa fall har det ansetts lämpligt att göra undantag från kontantprincipen i syfte att motverka skatteplanering. Som exempel kan nämnas att om kontantprincipen skulle följas helt konsekvent skulle exempelvis förskottsräntor vara avdragsgilla när de betalas. Dock föreskrivs att avdrag för förskottsränta inte är möjligt för den del av räntan som löper efter den 31 januari nästföljande beskattningsår. Detta innebär att avdrag endast medges för ränta som löper för det aktuella beskattningsåret, även om räntan egentligen betalats i förväg. Vidare skulle möjligheten till värdeminskningsavdrag inte finnas vid en strikt tillämpning av kontantprincipen. Förut var värdeminskningsavdrag bara tillåtna i den mån de gällde ersättningsanskaffning. I dagsläget tillåts dock även värdeminskningsavdrag för dyrare egendom.
Egendom som är inköpt innan den blir avdragsgill
Ibland kan det vara svårt att veta hur beskattningen skall se ut då en utgift har betalats innan den blivit avdragsgill. Som exempel kan nämnas att någon som avser starta en näringsverksamhet köper in egendom innan verksamheten har påbörjats. Enligt praxis skall kontantprincipen inte tolkas så att en kostnad som är avdragsgill skall anses gälla för tiden innan den blivit avdragsgill och på grund av detta inte möjliggör avdrag vid taxeringen. Med andra ord kan en kostnad dras av vid ett senare år än det år kostnaden uppkom, om den blir avdragsgill senare. Rättsfallet som behandlade frågeställningen ovan gällde ett fall där en jordbrukare fick göra avdrag för taktegel som inköpts tidigare år och använts för reparation ett senare år.
Betydelsen av betalningsform
I vilken form en betalning sker kan ha betydelse för hur beskattningen skall se ut. Då det gäller betalning med kreditkort eller med check ses detta som kontant betalning och skattskyldighet uppkommer därför direkt vid betalningen. Betalning med växel anses däremot inte vara kontant betalning och skattskyldighet och avdragsrätt uppkommer först då växeln löses in. Skulle växeln diskonteras uppkommer skatteskyldighet men inte avdragsrätt, som fortfarande uppkommer först då växeln inlöses. Med diskontering avses vidare en omräkning av värdet. Skuldebrev och reverser är inte jämställda med betalning och avdragsrätt är inte möjligt om någon exempelvis tar ett nytt lån mot revers för att till exempel betala ränta, vilket i annat fall är avdragsgillt.
Redovisning enligt bokföringsmässiga grunder
När det gäller resultatet i en näringsverksamhet föreskrivs att det skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär att inkomster skall tas upp som intäkter och kostnader skall dras av som utgifter det beskattningsår de, enligt god redovisningssed, skall hänföras till. Skulle något annat vara föreskrivet i lag gäller dock lagbestämmelsen i första hand. Enligt den så kallade belöpandeprincipen skall utgifter och inkomster redovisas det beskattningsår de belöper eller hänför sig till.